Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 29. Drömkullen och Fågelö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRÖMKULLEN OCH FÅGELÖ
I97
— Visst får du det. Det är ju Simlångsfolket
här uppe som skickat bud pä dig.
Och så öppnade Sankt Per de stora bronsdör
rarna och Sigfrid stötte af träskorna och steg in
genom porten och kom snart till en stor sal.
Se, så grant hade han aldrig trott det vara
ens i himmelriket. Han stod ju i en stor sal som
var mycket finare än bästarummet på Marsgård. A,
nej då! Så’na gulltapeter hade de icke nere på
Simlångsgården ! Eller sá’nt golf! Som gjordt af
spegelglas, tycktes det. Men det märkligaste af allt
var att rakt framför sig såg han genom ett stort
fönster liksom en ny Simlångsdal, fast mycket här
ligare och större än den där nere. Han såg ett
nytt Tirsholm och ett nytt Marsjö och ett nytt Mars
gård och nya skogar och en ny sjö med än blåare
vatten. Å, så härligt, så härligt!
Där han nu stod längst nere vid dörren och inte
vågade sig fram, så fick han ju syn på det myckna
folket som var samladt i den stora gyllne salen han
kommit in i. Jaså, detta var Simlångsfolket och det
höll till här. Ja, nu såg han det, Men det var
ingen som tycktes märka att han kommit. Så upp
tagna voro alla till att lyssna till en som spelade
orgel borta i ett hörn. Hå ja, nu förstod han! Det
var förstås Vallenbäck, gamle klockar Vallenbäck
som han hört så många historier om, och det var
förstås i Vallenbäcks klockarsal här i den nya Simlångsdalen som han kommit in. Och vallpojken
tänkte att det var allt underligt att Vallenbäck
sluppit in här som left sådan stolle då han bodde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
