- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 /
151

(1913-1939) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingasagor - Ragnar Lodbroks saga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om du icke är ombytlig av dig, må du sända efter mig
framdeles.» Så skildes Kraka och Ragnar den gången.

Följande sommar lade Ragnar åter till vid Spangarhed
och sände efter henne. Nu blev det överenskommet, att
hon skulle bliva hans drottning. Hon var honom sedan
ständigt trofast och blev moder till fyra söner: Ivar, som
kallades Benlös, Björn, som erhöll namnet Järnsida,
Vitsärk samt Sigurd, som benämndes Orm-i-Öga.

Kraka omtalade sedan för Ragnar, att hon var dotter
till en frejdad hjälte, och att hennes rätta namn var Aslög.
Hennes fader hade blivit dödad genom svek. Hon hade då
fått till fosterfader Heimer, som dolt henne i en stor harpa
och fört henne till Norges kust. »När Heimer», berättade
hon, »kom med mig till Spangarhed, bad han att få låna hus
över natten. Han fick löfte därom. Torparhustrun fick
emellertid syn på en guldring, som lyste fram under hans trasiga
klädnad. Och då hon strax därefter märkte, att en frans av
något dyrbart tyg stack ut ur harpan, övertalade hon sin
man att döda Heimer. Därefter slogo de sönder harpan och
funno däri den lilla flickan. De behöllo mig hos sig och
kallade mig Kraka. Sedan jag växt upp, vaktade jag deras
getter.»

Ragnars sista härfärd och död.


Ragnars söner foro vida omkring i härnad och vunno
därunder seger och byte. Därför prisades de ock högt i sång
och saga. Då vaknade hos Ragnar hågen att på gamla dagar
utföra en bragd, som ej skulle stå tillbaka för sönernas
storverk. Han föresatte sig att underlägga sig England med
endast två stora skepp. Aslög bad honom hellre utrusta flera
små fartyg, ty med dessa kunde han ju lättare landa på
Englands kust. Men Ragnar höll fast vid sitt beslut. Då de
två stora skeppen voro utrustade och bemannade, steg han
ombord. Aslög följde honom till skeppen. Innan de skildes,
sade hon: »Nu vill jag löna dig för den silverkjortel, som du
en gång gav mig», och så kvad hon:

»Dig ger jag skjortan sida.
Ej blev hon sömmad samman,
men av vitgrå håren
är hon helvävd vorden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free