Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- På vikingatåg
- I Österväg!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de önskade, i stadens präktiga badhus, där badkaren voro av
marmor och silver. De fingo köpa och sälja utan att behöva
betala tull. Och när de reste hem igen, skulle grekerna ge
dem reskost samt ankare, rep och segel och allt vad de kunde
behöva.
Nordmännen å sin sida lovade att icke plundra, när de
kommo med varor, och att icke slå sig ned i själva staden
utan taga sin bostad i en förstad utanför Miklagård. Både
den grekiske kejsaren och Oleg svuro dyra eder att hålla
denna fred.
Så vände Oleg hem med guld och silver, frukter, vin och
alla slags tyger. Han blev storligen prisad, och man kallade
honom »trollkarlen».
* * *
Efter denna fred började nordmännen i Ryssland driva
en livlig handel med grekerna. I Kiev samlades varje vår
en mängd köpmän med varor, som skulle föras ned till
Grekland. Här lastades in pälsverk och hudar, som slaverna i
de stora skogarna erlagt i skatt till nordmannafursten i
Kiev. Här fanns honung och vax, vilket grekerna behövde
till ljus i sina kyrkor. Hit kommo också män från Sverige,
vilka förde med sig handelsvaror samt trälar, som de på sina
härfärder tagit till fånga. De slöto sig nu tillsammans med
sina stamfränder i Ryssland, och så gav sig den stora
köpmansflottan av.
En av de grekiska kejsarne, Konstantin VII
Porfyrogennetos, en svag regent men en mycket lärd och
vetenskapligt intresserad man, har — åtminstone delvis — högst
egenhändigt gjort en beskrivning av nordmannaflottans
årliga segling utför Dnjepr, vilken ger oss ett av de bästa
bevisen för rus’ nordiska ursprung.
Där Dnjepr gör sin stora krök, bryter floden på en sträcka
av omkring 75 km. igenom ett granitbälte, varav bildas
en rad forsar, där båtar icke kunna taga sig fram annat än
med stor risk och endast när det är högt vattenstånd. Just
därför valde nordmännen våren för sin färd.
Konstantin berättar nu, att den första fors, som rus
kommo till, kallade de Essupi, vilket slaverna återgåvo med
»sov icke!» — alltså ett mycket passande namn för början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0215.html
