Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På vikingatåg - I Österväg!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på svårigheternas långa rad. »Mitt i den smala forsen»,
säger författaren, »äro branta och höga klippor, vilka se ut
som öar. När vattnet kommer till dessa, sköljer det över
dem och störtar ned igen med stort och fruktansvärt larm.
Därför våga ryssarne icke segla mitt in bland dem, utan de
lägga till i närheten och landsätta manskapet, under det
att de däremot låta alla varorna förbliva i båtarna. De gå
nu nakna ut i vattnet, kännande sig för med fötterna för
att icke snava mot någon sten, och med detsamma skjuta de
båtarna framåt med stänger, några vid framstammen,
andra vid mitten och åter andra vid bakstammen. Med sådan
försiktighet gå de igenom denna första fors vid dess innersta
bukt och längs stranden av floden. Men när de passerat
denna fors, upptaga de åter de övriga från land och segla
vidare.»
Språkforskaren tror sig i namnet Essupi igenkänna ett
av greken förvrängt fornsvenskt Ne sofi (= sov icke!)
eller kanske snarare det med Essupi mera ljudlika Ves
uppi (= var uppe!).
Alldeles tydligt nordiskt är den andra forsens namn. Den
heter, säger Konstantin, Ulfarsi, vilket han återger med
ett slaviskt namn, som betyder »Öns fors», antagligen efter
en här liggande ö. Här har man uppenbarligen att göra med
ett svenskt ord Holmfors, vars m hördes otydligt mellan
l och f och därför bortföll, när greken skulle återgiva det.
Det är alltså intet tvivel om vilket folk som givit dessa
forsar deras namn, och varifrån rus härstammade. Men vi
skola finna ännu flera bevis.
Den tredje forsens namn uppgiver Konstantin vara
Gellandri, vilket skulle betyda »den larmande forsen». Detta
kan icke vara något annat än det fornnordiska Gellandi
eller Gjallandi, som betyder »starkt ljudande, skallande»
och återfinnes i namnet på Heimdalls väktarhorn ävensom
i det nysvenska ordet »gäll». Här vältrar sig också floden
fram med starkt dån.
Svårare är att få bukt med namnet på fjärde forsen —
liksom den också var den svåraste att klara för de
sjöfarande. Den var farligast av dem alla, därför att hur stora
vattenmassorna än voro, blev dess botten aldrig fullständigt
betäckt av vattnet. Här kunde nordmännen aldrig draga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
