Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Folkungasagan
- Torgils Knutsson och striden mellan Magnus' söner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Här ligger jordad konungens marsk Tyrgils
våldsamt halshuggen, lidande oförtjänt straff,
given till gemål åt Birgitta, nyss begraven
och vid hustruns sida med henne förenad liksom fordom på den äkta bädden.»
Men »straffet följer brottet i spåren». Snart visade
hertigarne, vad de haft för planer. En dag senare på året kommo
de helt oförmodat och hälsade på konungen på hans gård
Håtuna nära Sigtuna. De blevo väl mottagna och besvarade
gästfriheten med — att under natten fängsla konungen och
hans familj. Denna tilldragelse blev kallad Håtunaleken.
Birgers svåger, danske konungen, hjälpte honom väl
slutligen till friheten. Men han fick nöja sig med en
tredjedel av riket och heligt lova, att all oenighet skulle vara
glömd.
Nu var Sverige delat mellan tre unga furstar, som alla
förde ett slösande hov. Men den glansen fingo bönderna
betala med svett och möda. Mest praktfullt uppträdde
Erik. Han förmälde sig med en norsk prinsessa, enda
arvingen till Norges krona, och välvde nu stora planer i hugen.
År 1317 höll Birger hov på Nyköpings slott. Dit red en
dag hertig Valdemar för att tala med sin broder.
Rimkrönikan förtäljer, huru väl man mottog honom: konungen
gick själv ut för att möta honom och fägnade honom med
blida ord — men Gud vet, vad i hans hjärta var.
Sammaledes gjorde drottningen. Hon sade: »Välkommen, broder min!
Huru månde min andre broder må? Han kommer aldrig
ur mina tankar, den milde hertig Erik. Att han skall så
fly mig, och att jag så sällan får se honom, det gör mig
hjärteligen ont. Det vet Gud, att jag haver honom så kär
som min köttslige broder.»
Hertig Valdemar låg kvar där över natten. Behövde hans
folk något och begärde någon en sak, så fick han dubbelt
upp, säger Rimkrönikans författare. Så väl blev han fägnad,
att han för sin broder Erik kunde berätta, hurusom
konungen alldeles vänt om sin håg och nu menade väl med
hertigarne. På det viset övertalade han brodern att följa med
på ett nytt besök i Nyköping.
Mottagandet var även denna gång det hjärtligaste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0370.html
