Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 / 529 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tre Sturarne - Sten Sture den yngre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och själv låg han svag och hjälplös på sitt plågoläger. Med
bitter sorg tänkte han på sin unga maka, fru Kristina, och
sina små barn, som han lämnat i Stockholm. Men först och
sist kretsade hans tankar kring detta: Vad månde Sveriges
framtid varda? Trots plågorna ville han ej stanna, blott
skynda till Stockholm och ordna dess försvar.

Armskenor från en riddarrustning mot medeltidens slut. Från Sankt Göransbilden i Stockholm.

Men han skulle aldrig komma fram. I en släde på Mälarens
is gav han upp andan. Hans bästa eftermäle är, att han
under dessa hatfulla tider aldrig fläckat sitt minne med en
dålig handling.

I tacksam hågkomst leva de tre Sturarne hos Sveriges folk
såsom den svenska folkfrihetens försvarare. Aldrig
missbrukade de sin ställning till att slå under sig en envåldsmakt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>