- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 /
535

(1913-1939) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tre Sturarne - Sten Sture den yngre - Stockholms blodbad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det var på hösten 1520, som Sveriges huvudstad gav sig
till Kristian II.
Litteratur
        

        
        
        

        
till detta och nästa kapitel: C. F. Allén, De tre nordiske Rigers historie 1497—1536: Bd II—III: 1.

K. Ahlenius, Sten Sture d. y. och Gustaf Trolle
1514—1517 (Historisk tidskrift 1897).


Samuel E. Bring, Kristina Nilsdotter Gyllenstiernas
insats i vår historia (Meddelande 15 från Föreningen för Stockholms
fasta försvar; häft. kr. 2:—).


Sanfrid Welin, Slagen vid Bogesund och på
Tiveden 1520. (Västergötlands fornminnesförenings
tidskrift för år 1915; häft. kr. 5:—).

Stockholms blodbad



KRISTIAN var Sveriges herre. Under klockringning höll
han sitt högtidliga intåg i Stockholm, ridande på en
präktigt smyckad stridshingst och ledsagad av en
lysande skara. Vänligt hälsade han åt de folkmassor, som
strömmat honom till mötes. Vid kröningen förnyade han
med ed sitt löfte att hålla Sveriges lag och rätt, »och
förpliktade han sig så högt, att en hedning måtte skämmas
bryta en sådan förpliktelse», heter det i svenska riksrådets
senare redogörelse för händelserna.

Men i sitt inre ruvade han på mörka tankar. För hans
minne stego fram bilder av huru hans far och farfar en gång
suttit som herrar på samma Stockholms slott — för att
några år senare bliva störtade från tronen, när de minst
anade det. Och av vem? Jo av dessa trotsiga, högmodiga
svenska stormän, som ingen vördnad hyste för konungens
person men tyckte sig själva vara skapade att härska i stället
för att lyda. Skulle det en gång gå honom själv på samma
sätt? Skulle han efter all denna blodiga kamp, som kostat
så många av hans bästa män livet på valplatsen, efter att
ha uttömt det yttersta av sina andra rikens krafter kanske
om ett par år få uppleva, att vinsten av alla dessa offer ginge
honom ur händerna genom ett nytt uppror? Ja, hela Sveriges

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free