Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I höga Norden - I »skridfinnarnes» land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men växte under tidernas lopp i storlek och ökades med
skinn av hermelin och ren, renkött, »benlösa gäddor»,
»bärenfisk», d. v. s. egentligen »fisk från Bergen» eller m. a. o.
stockfisk, silver m. m.
Birkarlarne sades »äga» var och en sina lappar och kunde
genom gifte eller på annat sätt överlåta de »lotter» de ägde i
lapparne på andra. Gustav Vasa höll strängt efter birkarlarne,
och under hans och hans söners tid gjordes den ena
inskränkningen efter den andra i deras privilegier. Därtill bidrogo de
klagomål, som alltemellanåt framställdes mot dem för
övervåld mot lapparne samt för deras »vederstyggliga leverne»
bland dessa. Många äro särskilt exemplen på att birkarlar
lagförts för »hor med deras egne lappekoner». Men å andra
sidan må ej förgätas, att birkarlarne ofta uppträtt som de
stackars lapparnes försvarare och hjälpare både i hungersnöd
och vid andra tillfällen. Och liksom de lagt Lappland under
Sverige, ha de också kraftigt bidragit att värna det svenska
väldet i denna landsända mot intrång från såväl norrmän i
väster som ryssar i öster.
I början av 1600-talet avskaffades fullständigt birkarlarnes
gamla ensamrätt till lappskatten och handeln i Lappmarken.
Det har »om birkarlarne sagts mera ont, än de förtjänat».
Detta omdöme har den grundligaste forskaren i deras historia
funnit sig äga fullt skäl att ändra därhän, att »om dem är
vida mera gott att säga än ont».
| Litteratur: | Edgar Reuterskiöld, De nordiska lapparnas religion; häft. kr. 2:50 (med utförlig litteraturhänvisning).
Johan Nordlander, Om Birkarlarne (Historisk tidskrift 1906 och 1907). Gustaf B. Lundgren, Lappkvinnan Margareta (Småskrifter utg. af Norrländska studenters folkbildningsförening, n:r 7; häft. 50 öre). K. B. Wiklund, Om lapparna i Sverige (Studentföreningen Verdandis småskrifter; häft. 25 öre). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
