Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band I
- 1. Sammanhängande kapitel
- De första människorna i vårt land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av apache-indianerna, som i ojäviga vittnens närvaro ha
kunnat framkalla eld genom drillning på 8, ja under
gynnsamma undantagsförhållanden på 2 sekunder. Drillningen går
naturligtvis lättare och säkrare med hjälp av ett snöre, som
löper runt drillpinnen, isynnerhet om denna fästes vågrätt
mellan två lodräta stockar, i vilka den får rotera.
*
Hur ha de första människorna kommit till vårt land? Den
gängse åsikten har länge varit, att Sveriges första bebyggare
invandrat hit över land på den tid, då Skåne och de
nuvarande danska öarna voro landfasta med Jylland. Det
starkaste stödet för denna teori är renhornshackornas
utbredning, men den hotar numera att rubbas genom vissa
märkliga arkeologiska upptäckter på senaste tiden, sedda
i samband med geografernas fastslående av vissa
växlingar i landets höjd i förhållande till havet med ty
åtföljande förändringar i de svenska kustlinjerna. Kapitlet
om dessa nivåförändringar har visat sig vara ett vida
mer invecklat problem, än man förr anade. En följd
av samarbetet mellan arkeologer och geologer på denna
punkt tycks emellertid bli, att stenålderskulturen i
Bohuslän jämte angränsande delar av Västergötland samt
norra Halland måste tillmätas högre ålder, än vad förut
skett, och att denna del av vårt land måhända är den, där
en någorlunda talrik befolkning tidigast kan påvisas.[1]
[1] En ny hjälp att bedöma fornsakers ålder har man på senare tid
fått genom en skarpsinnig metod att undersöka förekomster av
frömjöl i de jordlager, vari föremålen påträffats. Särskilt bevaras detta
vegetabiliska ämne med otrolig seghet i all torv. Frömjölet vittnar
om vad det var för slags träd och buskar, som växte omkring mossen
vid den tid, då varje särskilt torvlager bildades. Man finner vid
mikroskopisk undersökning t. ex., att i ett visst torvlager avsatt sig
frömjöl från hassel och ek, medan yngre torvlager vittna om att
dessa växter sedan fått vika för björk och tall. Då vet man, att
klimatet under den förra perioden varit varmare än under den
senare. Varje torvskikt visar alltså medeltemperaturen under en viss
epok av de tidrymder, under vilka mossen bildades.
Med ledning av dessa torvens vittnesbörd och andra fakta har man
kommit under fund med olika perioder av klimatväxlinear i vårt land
under långa tider. Tack vare detta slags frömjölsundersökningar,
s. k. pollenanalys, har man således fått en anknytning till de
tidsbestämningar, som vi erhållit med den varviga lerans
självregistrerande apparat.
Vid fornfynd i torvmossar försummar arkeologen därför numera
aldrig att låta göra pollenanalys av de torvlager, i vilka föremålen
ligga inbäddade. Med ledning därav kan man nämligen fastslå, till
vilken period av skogsflorans utveckling en fornsak bör hänföras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0022.html
