Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I / 43 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Hällristningarnas gåta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så har man gissat på att yxbilderna inristats för att
i tider av torka locka fram åska och regn. Yxan betecknade
redan under stenåldern åskan, vilken senare tog gestalt i
guden Tor med hans stenyxa, den s. k. Torviggen. Folktron
uppfattar nämligen de i jorden funna stenyxorna som
förstenade viggar, slungade av åskguden.

Hällristning från Kalleby i Tanums socken, Bohuslän. Männen blåsa i lurar. Skeppet bär ett heligt träd, alldeles som på nästa bild.

Ett liknande magiskt syfte har man tillskrivit de på
hällristningarna så ofta förekommande fotspåren, vilka
flerstädes äro placerade invid solbilder. Även i Indien
påträffar man ofta en kombination av solsymboler och
fotspår, de s. k. Buddhas spår. Fotsulorna kunna alltså tänkas
vara solgudens eller någon annan fruktbarhetsguds spår.
Där han gått fram, där skall grödan växa frodig, menade
man. Fotspåren skulle därför mana guden att vandra fram
över tegarna, så att man fick god äring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>