Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Ivar Vidfamne, Bråvalla slag och det svenska rikets tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde det. Månn’ Oden vill upphöra att ge mig seger? Det
har aldrig förr hänt. Men om så är, låte han mig falla i
striden med alla mina män! Och alla de kämpar, som stupa på
denna valplats, inviger jag åt Oden.»
När bägge härarna voro ordnade, blåstes till strid, och
mäktiga härskrin höjdes, då fylkingarna drabbade samman.
Så väldigt var kampdånet, att man skulle kunna tro, att
himlavalvet brakade ned, att skogar och slätter sjönko ned
i avgrunden, och att allt blev kaos. Så tätt var spjuthaglet,
att dagens ljus förmörkades, och svärdshuggens vinande
hördes på långt håll.
När striden pågått en stund, trängde sig Ubbe från
Friesland fram och anföll spetsen av Rings fylking. För hans
fruktansvärda hugg föllo den ene efter den andre av
konungens bästa kämpar.
Då ropar Ring förtrytsamt: »Var är kämpen Starkad,
som hittills alltid vann seger?» Starkad löper då fram mot
Ubbe; och bliver där en väldig kamp mellan dem med stora
hugg. Starkad tycker sig näppeligen ha satts på ett slikt
prov förr. Men enviget slutar oavgjort. Sedan röjer sig
Ubbe väg genom fiendens fylking med sitt slagsvärd, som
han för med bägge händerna. Ingen vågar gå honom in på
livet, men de skickligaste bågskyttarne rikta sina pilar mot
honom. När två tolfter pilar genomborrat kämpens bröst,
svika honom krafterna, och han biter i gräset. Men då har
han dräpt sex kämpar samt sexton andra män och givit elva
kämpar svåra sår.
Under tiden går sköldmön Veborg, iförd hjälm, brynja
och svärd, hårt fram mot svear och västgötar. En kämpe,
som heter Sote, ger hon väldiga hugg, klyver med sitt svärd
hans kind och hugger loss en bit av hakan. Men Sote stoppar
skägget i munnen, biter i det och håller så fast hakan. Till
sist får Veborg dock banehugget av en annan bland Rings
kämpar.
Men kampen mellan fylkingarna fortsätter med oförminskat
raseri. Starkad löper omkring med draget svärd och
hugger ned envar, som kommer i hans väg. Så möter han
sköldmön Visma, som bär Haralds baner. Utom sig av raseri
går Starkad mot henne. Hon säger: »Nu är dödsraseriet
kommet över dig, och månde du nu skola dö, ditt troll.» Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
