Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Kristendomen tränger in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att tänka på den hedersmannen hävdatecknaren Sven
Lagerbrings rättframma ord: »Man kan tvivla på, om
kristendomen på något ställe i världen blivit hederligare
börjad.»
Främst bland de engelska missionärer, som i början av
1000-talet vågade sig hit upp till länderna »vid världens
yttersta gräns mot norr», möter oss i sägnen den helige
Sigfrid, om vilken legenden förtäljer, att han döpt Olof
Skötkonung. Enligt Växjötraditionen skall Sigfrid från
Danmark ha begivit sig »på steniga vägar och genom täta skogar
till det land, som heter Värend». Där lade han grunden till
Växjö domkyrka och blev Värends apostel. De hedningar,
som han först lyckades vinna för den kristna tron, säges
han ha döpt i den källa utanför staden, som nu kallas Sankt
Sigfrids källa. — En uppsvensk tradition däremot, vilken
förefaller vara yngre, har gjort Västergötland till Sankt
Sigfrids förnämsta verksamhetsort. Där skall missionären
ha mottagits av Olof Skötkonung och döpt honom i Husaby
källa på Kinnekulle. Så fick Sverige sin förste kristne konung.
Från Husaby skall den helige mannen sedan ha farit omkring
till andra delar av Götaland och även förkunnat ordet i
Värend.
Den helige Eskil, som ävenledes kom från England,
skall ha varit Södermanlands och Närkes apostel, och staden
Eskilstuna, vars förste biskop han enligt legenden var,
bevarar ännu minnet av hans namn. Han säges ha lidit
martyrdöden omkring år 1080. På den gamla tings- och
offerplats, där Strängnäs nu ligger, uppträdde han mitt ibland
de beväpnade bönderna och talade mot deras hedniske
konung, Blotsven, som kommit dit för att offra till de gamla
gudarne. Därav uppstod då mycken förbittring bland
menigheten. En hednisk spåman skall ha slungat en sten i
huvudet på missionären och en annan hedning krossat hans
huvud med sin yxa. Blotsven fällde därefter dödsdomen
över martyren. »Detta skedde om våren vid Kristi lidandes
tid», säger Eskilslegenden. Blodsdramat skall ha utspelats
väster om Eskilstuna, på den plats där en källa alltsedan
burit helgonets namn. Ännu mot medeltidens slut förvarades
martyrens kvarlevor i Eskilstuna kloster, inneslutna i
ett förgyllt silverskrin (jfr illustr. bd I: sid. 264).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
