Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band II
- 1. Sammanhängande kapitel
- Kraftåtgärder av Gustav mot den katolska kyrkan före reformationsriksdagen 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kraftåtgärder av Gustav mot den katolska kyrkan
före reformationsriksdagen 1527.
Sid. 67—68 (65—66).
Redan år 1523 förde konung Gustav ett skarpt språk mot
Den helige fadern i Rom. Anledningen var närmast den, att
påven vid hot om kyrkliga straff fordrade Gustav Trolles
återinsättande i sin värdighet. Ingenting kunde vara mera ägnat
att öppna alla svenska fosterlandsvänners ögon för det
abnorma i att våra egna livsintressen skulle vara beroende av
italienska prelater, som icke det bittersta kände till
förhållandena här uppe i Norden. Gustav vägrade bestämt att
åter lägga ledningen av Sveriges kyrka i händerna på en
blodbesudlad landsförrädare, som var »ovärdig ej blott
prästadömet utan själva livet».
Hans Maj:t sade också den påvliga kurian rätt oförblommerat
sin mening om dess snikenhet efter svenska folkets
pengar. Han lät Den helige fadern veta, att vad som är rätt
inför Gud, måste gå före påvens vilja, ja han hotade med att
svenska kyrkan i värsta fall kunde uppsäga påven tro och
lydnad. Så långt hade det gått redan anno 1523. Detta
blev också faktiskt Gustav Vasas sista ord till Hans helighet
i Rom.
Av Vadstenaklostrets annaler framgår, att »konung Götstav»
redan i februari 1524 »utpressade utav vårt kloster fem sidoplåtar av
silver, som voro gjorda till Sankta Katerinas skrin, nära 3 lödiga
mark, samt ett hundra lödiga mark och tio lod». Blott en månad
därefter läser man följande klagan: »Förenämnde konung utpressade
åter av oss 12 lödiga mark ur sacrarium måndagen i dymmelveckan.»
Nog kan man också tänka sig, hur allmogen i Marks härad i
Västergötland skulle känna det, då Gustav år 1526 förbjöd den att bygga
ett kapell till »en helig pigha» — hennes namn finns ej i akterna. »Slikt
tåperi» ville Hans Maj:t ej veta av. Men ej nog med det: ståthållaren
Seved Ribbing fick befallning att »till sig anamma allt det offer, som
till det nybegynte kapell fallet är». Ribbing efterkom befallningen och
kunde följande år till den kungliga räntekammaren inleverera ett
belopp av ett par hundra mark, »som offrat var till den helga pigha i
Västergötland». En del av offergärden utgjordes emellertid av vax
och oxar. Vaxet skulle Ribbing låta sälja på orten till gängse pris,
men oxarne borde han föra upp till hovet för konungens behov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0287.html
