Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band V - 1. Sammanhängande kapitel - Tillståndet bland borgerskapet under stora ofreden - Krigets ekonomiska och moraliska verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576
SAMMANHÄNGANDE KAPITEL. SMÄRRE RÄTTELSER.
En väsentligt annan bild av tillståndet i de större
städerna får man emellertid fram, när man, som Sven Grauers
gjort, sammanställer de primäruppgifter rörande handeln,
som den allt livligare stadshistoriska forskningen bragt i
dagen under de senare åren. Dessa siffror tala visserligen om
en viss nedgång för de mindre städerna redan under det stora
nordiska krigets första skede, tiden 1700—1709, men lika
oförtydbart vittna de om ett kraftigt uppsving för de större
sjöstädernas affärsliv under dessa år. Detta är en helt
naturlig följd därav, att det samtidigt pågående spanska
tronföljdskriget medförde en ökad efterfrågan på våra förnämsta
exportartiklar: järn, trä och tjära.
Sämre blevo förhållandena naturligtvis efter 1709, men för
järnet fortsatte högkonjunkturerna. För Göteborgs
vidkommande var järnexporten under 1700-talets andra
decennium ännu större än under det första och dubbelt så stor som
på Karl XI:s tid. Detta faktum får dock ses i samband med
danska kriget. Till följd av osäkerheten i öresundstrafiken
drog nämligen Göteborg till sig en stor del av det övriga
landets export.
Klagomålen från borgarståndet på 1710 års utskottsmöte
tåla alltså vid åtskillig reduktion, och man får ej glömma,
att en viss ståndsegoism, en viss iver att göra de hotande
krigsbördorna så drägliga som möjligt för den korporation,
man själv tillhörde, lyser igenom ali klagan över det svåra
tillståndet.
Krigets ekonomiska och moraliska
verkningar.
Sid. 219, 224—25, 214.
År 1933 publicerade Eli Heckscher i Historisk tidskrift
en undersökning rörande svenska folkets välståndsutveckling.
Den vilar på grundliga arkivundersökningar, särskilt i
kammararkivet, av mantalslängder och andra uppgifter
rörande den mantalsskrivna befolkningen 1634—4820.
Författaren har i fråga om Karl XII:s tid kommit till det
resultatet, att man före år 1708 i stort sett icke kan tala om någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
