Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VII - 1. Sammanhängande kapitel - Reformer av finansväsendet och åtgärder till främjande av jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.
mer ingripande omständigheter, som ej så lätt kunde
förutses eller beräknas av svenska politici, nämligen
världspolitikens omvälvningar och skörderesultaten inom landet. Vi
ha i våra dagar ytterligt svårt att föreställa oss, vilken
betydelse dessa senare ännu hade. Sverige var alltjämt ett
typiskt jordbrukar- och bondeland. De bästa
jordbrukslandskapen voro i regel också de förmögnaste.
Rangordningen dem emellan var visserligen ej densamma som nu: främst
låg på den tiden Östergötlands län, storgodsägarnes och
böndernas förlovade land, medan Malmöhus län kom en bra
bit efter och Norrlands landskap liksom flere av Finlands
delvis hade karaktären av kolonisationsområden med
primitiva ekonomiska förhållanden. Rikets ekonomiska
tyngdpunkt var mera avgjort än nu förlagd till mellersta och södra
Sverige. Men även inom detta område voro
kommunikationerna så dåliga och organisationen för gemensam hjälp så
outvecklad, att en felslagen skörd kunde bli fullständigt
ödesdiger för den landsända, som drabbades därav. Den
gustavianska tidens lagstiftning i fråga om exempelvis
spannmålshandeln måste ses mot bakgrunden av primitiva
kommunikationer och även av outvecklade jordbruksmetoder.
Spannmålspriserna fluktuerade starkt allt efter
skörderesultaten. Spannmålshandeln på Stockholm år 1773 erbjuder
talande exempel härpå. Från nyåret till sommaren kostade
vetet över 100 daler kopparmynt tunnan, rågen ungefär 70
och kornet omkring 60. Men i augusti, då man fick veta,
att en god skörd kunde påräknas, sjönko priserna nästan
till hälften och höllo sig så till mot årets slut.
Gustav III:s regering lade an på att verksamt stödja
jordbruket, som konungen i instiftelsebrevet för Vasaorden på
våren 1772 benämnde »den första och väsentliga grundvalen
till alla andra näringar». Frihetstidens strävanden fullföljdes
genom ett kraftigt och framgångsrikt fortsättande av
storskiftet. Särskild uppmärksamhet ägnades på detta liksom
på flere andra områden under Gustav III:s tid åt Finland.
Av norra och östra Finlands by- och sockenutmarker sökte
man utvinna jord till nybyggen. Det var den s. k. a v v i
11-ringen, vilken utan tvivel var nyttig men på sina håll ej
togs väl upp vare sig av allmogen eller av godsägarne.
Då Gustav III frigav spannmålshandeln, förverkligade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
