Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VIII - 1. Sammanhängande kapitel - Skandinavismens första eldprov - Novembertraktatens förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.
svängde mössan och hurrade. Vilket gjorde ett så
imponerande intryck på fienderna, att de gjorde »för fot gevär»
och inte ett skott vidare avlossades efter våghalsen.
Löwen blev med tiden chef för Livregementets husarer
men drabbades av en svår sjukdom och dog, innan han
uppnått 60 år. Men fast han under sin sista levnadstid var en
bruten man, kunde han ännu i vredesmod utveckla en sådan
styrka, att han en gång vid ett slagsmål stod, bokstavligen
talat, en mot tio och klådde dem samtliga.
Novembertraktatens förhistoria.
Sid. 605—613.
Ryssland hade icke efter freden i Fredrikshamn uppgivit
sin gamla taktik att med hjälp av det »gyllene krutet» skaffa
sig försänkningar inom den svenska ämbetsmannakåren.
År 1810, när frågan om lämpligaste sättet att sköta
be-stickningsväsendet i Sverige var uppe inom ryska regeringen,
avrådde emellertid Alopæus, den förre ryske ministern i
Stockholm, från att fortsätta med frihetstidens metod att
köpa in några av de mest betydande männen i landet. Vad
hade väl Ryssland haft för gagn av allt det guld, som på den
tiden östes ut över Sverige? frågade lian. Det liar ju visat
sig, att ett ryskt parti i detta land ingenting förmådde mot en
företagsam konung. Nej i stället borde man skaffa sig
pålitliga verktyg i personer i mera underordnad ställning inom
utrikeskabinettet och försvarsdepartementen samt söka vinna
en och annan tidningsskrivare för Rysslands intressen.
5—6,000 riksdaler om året borde vara tillräckligt effektiva
inom den uselt avlönade svenska ämbetsmannakåren. »Men
man måste gå synnerligen diskret till väga, så att man icke
komprometterade sig.»
Alopæus hade ju både före och under finska kriget med
framgång bedrivit undermineringsverksamhet i Sverige, och
ryska regeringen lyssnade naturligtvis därför uppmärksamt
till hans råd. Huruvida den bokstavligen följde dem, vet
man dock ej. I alla händelser har en ung svensk historiker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
