Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VIII - 1. Sammanhängande kapitel - Gunnar Wennerberg och försvarsriksdagen 1871 - Skandinavismens första eldprov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKANDINAVISMENS FÖRSTA ELDPROV.
299
enskilda som offentliga livet ger det lugn ocli sinnesmod,
varförutan man åtminstone i det senare vore att beklaga.»
Med kung Oskar stod Wennerberg ej på så förtrolig fot som
med hans företrädare, men kungen uppskattade honom högt
och visade Wennerberg det förtroendet att utse honom till
guvernör för sina tre yngre söner, då dessa »lågo i Uppsala»
under 80-talets början. Så kom Wennerberg åter för en tid att
bo i sin ungdoms stad och fick uppliva de ljusa minnena från
Magisterns och Gluntens dagar. Sedermera blev han ånyo
inkallad i statsrådet och medhann under tre års tid att
genomföra eller förbereda betydelsefulla reformer av vårt
undervisningsväsen. Men på hösten 1891 avgick han helt
plötsligt på grund av en kontrovers med kung Oskar och
några av sina kolleger. Det var en ganska enkel
utnämningsfråga det gällde; men saken fick stora proportioner, och
Wennerberg ville absolut inte medverka till vad han betraktade
som en orättvisa. I stort och smått hade han mod att stå
för sin mening. Han var en konstnärsnatur inen ej av det
veka slaget utan en kraftfull och rakryggad man.
Skandinavismens första eldprov.
Sid. 599.
En rikt begåvad vildhjärna bland de svenska frivilliga i
dansk-tyska kriget 1848—50 var ryttmästaren greve Sven
Robert Löwen, som i slaget vid Fridericia var adjutant åt den
danske brigadchefen överste de Meza1. Generalen upptäckte
under drabbningen en farlig lucka i danskarnes ställning och
skickade dit den ene adjutanten efter den andre utan att dock
lyckas få felet avhjälpt. Till slut nästan tilltvang sig Löwen
uppdraget att få rida dit med order från de Meza, som ej
gärna velat utsätta en frivillig för en sådan dödsfara.
Löwen satte i väg i vildaste fart, med huvudet utmed
hästens hals, och lyckades helskinnad komma igenom kulregnet
från tyskarne. Efter verkställd order red han tillbaka till
brigadchefen med samma ursinniga fart, allt under det att han
1 Bd IX: 230.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>