Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band IX
- 1. Sammanhängande kapitel
- Om John Ericsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.
blindhet. Överlycklig utbrister Ericsson: »Som jag nu trodde
dig vara blind, blev jag så hänryckt vid åsynen av din
välkända handstil, att jag förde namnteckningen till mina
läppar.»
När det gällde experiment, brydde sig John Ericsson aldrig
om vad det kostade. I London lyckades han sätta sig i skuld
för över 1/i million kronor, och då han inte kunde betala,
fick han två gånger tillbringa flere månader i gäldstugor.
Men inom fängelsemurarna uppfann han en ny sorts turbin,
som han väntade sig mycket av.
*
En av orsakerna till att John Ericsson flyttade från
England till Amerika var ett omaka äktenskap, som han ingått
med en skön engelska. När han lämnade England, stannade
hustrun kvar där. Senare kom hon två gånger över till Amerika
men återvände snart till England, där hon dog år 1867.
Äktenskapet blev barnlöst. Men hemma i Sverige hade
John Ericsson en son med en fröken Lilliesköld, som han var
hemligt förlovad med och tänkte gifta sig med — något
som dock aldrig blev av på grund av hennes anhörigas
motstånd. Sonen uppfostrades av sin farbror Nils Ericson men
på sin fars bekostnad. Han tog sig namnet Elworth och blev
överdirektör för statens järnvägar.
I Amerika fick den store uppfinnaren medel till fortsatta
experiment med sin Caloricmaskin och uppnådde ett så lyckligt
resultat, att den såldes i tusental och användes för att driva
hissar, vinschar och pumpar, tröskverk och hackelsemaskiner
m. m. Flere tidningar drevo också sina tryckpressar med
varmluftmaskiner. John Ericsson tjänade både pengar och
ära på den uppfinningen, men den dominerande användning,
som han räknat med, fick varmluftsmaskinen inte.
*
John Ericssons arbetsförmåga var fenomenal. Vid sjuttio
års ålder berättade han i ett brev, att han under de senaste
33 åren inte en dag lämnat sitt skrivbord ens under de heta
sommarmånaderna, då andra sökte svalka på någon badort.
Arbetet blev för honom allt. Den en gång så elegante sällskaps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:53 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/11/0426.html
