Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band IX - 1. Sammanhängande kapitel - Strindberg och Frida Uhl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRINDBERG OCH FRIDA UHL.
467
att på det här viset kommer det att fortgå, vare sig de gifta
sig eller ej. Bättre då att de fira det tillämnade bröllopet.
»Ställ inte till någon skandal!» säger hon till »dottern». »Gräla
vidare efter det ni har blivit giftal Inom äktenskapet är det
legitimt och vanligt.»
Men hon är rädd för det geniala nervknippe, som bär
namnet August Strindberg. Hon känner ängslan för att han rätt
som det är skall bli tokig. När han diktar, och när han målar,
bryter geniet fram som en naturkraft. »Men där finns inte
spår till något sunt, glatt skapande, snarare en drift, som när
en förbrytare drivs till ett mord. Hemskt, verkligt hemskt!
Jag förstår inte, att Frida har mod att anförtro sig åt en
sådan människa. Men de två kan man inte längre skilja
från varandra — tvärtom måste jag göra allt för att så snart
som möjligt föra ihop dem. Jag är rädd, att hans kärlek
till henne mer är av sinnlig natur, ty andligen kan Frida
inte tillfredsställa den mannen — det kan över huvud taget
ingen kvinna. Fridas kärlek till honom är, i motsats till
hans, ren litterär beundran och avgudisk dyrkan av hans
snille. Jag tror inte hon skulle våga sig på att falla honom
om halsen, om han inte tillåter eller fordrar det.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>