Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetshjälten blir reformator - Det stora avgörandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Danviken, funnos nämligen barn, och dessutom voro en mängd
föräldralösa små intagna där. Skolmästaren skulle lära
dessa barn att »läsa i bok, jämväl deras kristendomsstycken
dem troget intolka». Men hans uppgift var knappast
mindre svår än kyrkoherdens. Samme prästman, vars
klagan över sitt tunga värv vi förut anfört, hade tidigare haft
en hård prövotid som pedagogus på Danviken. Han yttrar
därom: »Näppeligen så besvärlig skola gives, som denna är,
som består till största delen av usla, vanlytta, av gatan
upptagna, illa uppfostrade och vanartade barn, krymplingar
och brottfällingar.» [1]
Hur var det ställt med kosthållet på Danviken? Det har nog
haft sina skavanker ibland. När välaktade rådmannen Kristofer
Thesmar i Politiekollegium, som hade att bl. a. vaka över
tiggare och fattighjon, en septemberdag 1680 gick dit ut för att
se, hur det stod till med den saken, möttes han av
klagomål från hjonen: ölsupan var tunn, »det gambla rysseköttet,
som de så när i 2 år dragits med», var i det närmaste oätbart.
Och strömmingen, som man undfägnade dem med, var sur.
De stackars människorna längtade efter färskt kött som
hjorten efter friska källan och bådo så vackert välaktade
rådmannen utverka, att de måtte ihågkommas med slaktdjur
nu, då slakttiden tillstundade. Och si! Rådmannen
lyckades övertyga vederbörande, att till och med
fattighjon kunde vämjas vid tvåårigt segt rysskött. Två dagar
efter hans besök där ute beslöt magistraten att köpa upp 20
à 30 slaktoxar och sända dem till Danviken till utspisning.
Vid den inspektion, som några andra herrar i Politiekollegium
företogo fem år därefter i både källare och kök på
Danviken, befunnos såväl mat som dryck »försvarliga och
väl smakande».
Vid en sådan sammanfattande återblick på Danvikshospitalets
historia bli helt naturligt skuggsidorna de starkast
framträdande, eftersom det onda alltid lämnar tydligare
spår efter sig i protokoll och handlingar än det goda, vilket
gör mindre väsen av sig. Men de skröpligheter, med vilka
Danvikshemmet, liksom allt annat här i världen, varit
behäftat, få ej skymma blicken för det ojämförligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
