Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upprorsmakare - Klockupproret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
överföllo dessa dem, spörjandes, om de ville hava klockor,
och sade, att de rätt nu skulle få klockor, ruste så till, tolv
eller fjorton på en. Somlige höllo och somlige böstade och
marterade med yxehamrar, icke upphörandes, förrän de
sågo, det var litet liv uti dem. En part av de utsände
herrarnes tjänare kröpo och gömde sig under golvbottnar, uti
svinestior och hundehus. Snarast sagt: de blevo trakterade [1]
så ömkeliga, att det kan ingen till fyllest förtälja.
Sedan voro Leksands karlar så gille, [2] att de förskickade
sina sändningabud till alla socknar och landsändar där näst
omkring, icke utan hotelser befallandes, att de skulle
traktera dem, vilka ville borttaga deras klockor, likaså, som de
hade gjort i Leksand. Och de, som sina klockor redan hade
utlämnat, skulle oförsumligen taga dem igen, förrän sjön
bleve så ren, att de kunde bliva bortförda med skepp.» Detta
upplopp har blivit kallat klockupproret.
Dalkarlarne voro mycket duktiga över den framgångsrika
början och skrevo till angränsande landskap att sluta
sig till upploppet med anledning av »den hedendom och
klockor och annan olaga skatt». Ja, de togo sig för ingenting
mindre än att utlysa en riksdag för hela riket, vilken skulle
göra slut på missförhållandena, framför allt den tvedräkt,
som uppkommit i den kristna tron. Men konungens män
snappade upp breven med riksdagskallelserna, så att »mötet
frös bort». Gustav lugnade lätt allmogen i landskapen
närmast Dalarne, men dalkarlarne lät han hålla på, yttrande:
»Det är nu deras tid; Vi vilje nu låta dem svärma. När
Vår tid kommer, vilje Vi försöka, vad Gud giver lycka till.»
Gustavs overksamhet berodde på att tiden ej var läglig
för honom att »träta med sina undersåtar».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
