- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
156

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsfadern - Gustav I, hans familjeliv och hov

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dig till känna, att jag aktar komme till Svartesjö med galléen [1]
inom föreskrivne tid. Och om dig så synes, då vilje Vi strax
skynda galléen emot dig till Stockholm. Där kan du då stiga
uppå galléen till Svartesjö, där Vi dig förbida vilje. Du vill
ock emellertid skriva Oss vidare dine lägligheter till, där Vi
sedan kunne hava någon rättelse utav. Men att Vi skulle
något länge ligga här på Gripsholm, kan icke väl vara, efter
här är endels litet i visthuset. Så är ock ölet här på slottet
meste parten surt. Vad det vållat haver, kunna Vi icke veta.

Kära hjärtans Margreta! Intet annat synnerligit haver
jag att skriva dig till på denna tid utan befaller dig härmed
Gud.»

Under dessa lyckliga år brukade adelsfamiljerna i grannskapet
av konungsgårdarna samla sig till gästabud, som konungen
gav, »till att se Hans Majestäts lustighet». [2]
»Ty» — såsom Per Brahe beskriver honom — »när han eljest var
obekymrad och oförtörnad, så var han en ljuvlig, lustig [3] och
lättsinnig [4] herre till att umgå både med snack och tal; och
aldrig voro där så många personer inne hos honom på salen,
att han ej visste att lämpligt ställa sitt snack och tal till var
och en, både man och kvinna, ifrån den förnämste till den
ringaste, aldrig så med den ena som med den andra utan så,
som deras stånd var till. Han höll på den tiden ett ärligt och
kungeligt hov både utav utländske och inländske herremän
och ett anseendes fruntimmer». [5] Var dag var efter middagen
förordnad en timma, när alle herremän måtte komma på
dansesalen. Där kom då hovmästarinnan in med fruntimret,
och voro då konungens spelemän där tillstädes och lekte
dansen [6] för dem. Varannan eller tredje dag red konungen ut
med sina herremän och fruntimmer, antingen i jakt eller
eljest till att spatsera och med vällust [7] tiden till att fördriva.

Lät ock konungen var vecka hålla en fri fäkteskola, höll
ock den unge adelen därtill, att de måtte lära och öva sig uti


[1] Galejan: ett mindre fartyg.
[2] Glädje.
[3] Gladlynt.
[4] Här motsatsen till tungsint.
[5] Fruntimmer betydde först den timrade stuga, i vilken kvinnorna brukade vistas, användes sedan om samtliga kvinnor (som vistades där) och fick slutligen betydelsen en kvinna. Här avser det hovdamerna.
[6] Spelade dansmusik.
[7] Nöje.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free