- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
167

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsfadern - »Han som vårt Sverige murat från grund och till tak»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Inkomsterna av de 12,000 hemman, som kyrkan fått avstå,
använde han till största delen för landets försvar. Nu
behövdes ordnade och övade knekthärar. Ty varken
bondeuppbåden eller de beridna adelsföljena kunde göra samma
nytta som förr, sedan eldvapen mer och mer kommit i
bruk. Gustav glömde ej lärdomarna från befrielsekriget.
Bönderna, säger han en gång, »gå väl ut ett skov, men
när matsäcken göres tom, då förlöpa de, ehuru stor nöd
och trång på färde är». Å andra sidan voro landsknektarne
ett dyrfött och svårhanterligt »sällskap».

Av dessa skäl föranleddes Gustav Vasa att skapa en stående
här av infödda krigare. Man valde ut vapendugliga unga
män från olika landskap, främst dock dalkarlar, bergsmän
och smålänningar, vilka ansågos för de bästa krigarämnena.
På det viset framväxte i vårt land en nationell här på en
tid, då landsknektarne i Europas övriga länder voro den
fredliga befolkningens plågoris.

Angående manskapets behandling utfärdade konungen år
1552 följande öppna brev till rådet, frälset och samtliga
fogdar i hela riket: »Ingen av adelen, fogdar, skyttar eller
andre skall underkuva, pucka eller illa traktera Våre
knektar, synnerligen de som uti Vår tjänst nyss antagne äro
eller härefter bliva kunna, kallandes dem tröskare,
burbänglar [1] och andre obekvämlige namn, för det de
tilläventyrs icke så skickelige äro, som de där längre tjänt hava
och varit under hopen.» I stället borde de lära och
undervisa dem, vad ära och redlighet kräver och vad
krigsbruk är, låtandes dem ock understundom lära skjuta och
annat vad därtill hörer, uppå det att den ene såväl som
den andre Oss och Sveriges krona med tiden nyttige och
tjänlige bliva kunna.»

Konungen lät även sörja för sjöförsvaret och handelns
beskydd genom att bygga en god flotta. Så tillämpade han
den gamla beprövade regeln: »Om du vill ha fred, så rusta
dig för krig.» Men själv undvek han krig så länge det
var möjligt. Och krigsfolkets underhåll var en beständig
källa till bekymmer för honom. Det oaktat gav han några
svenska herrar, som skulle resa till Danmark, den
förhållningsordern, att om man tillsporde dem, varför konungen


[1] Bondbänglar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free