Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Landsfadern
- »Han som vårt Sverige murat från grund och till tak»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marker [1] humle, på det att du, när jag härnäst besöker dig,
icke må undfägna mig med ditt förgiftade porsöl.»
*
Även för trädgårdsskötsel nitälskade kung Gösta. Redan
1531 finner man en »örtagårdskona» upptagen bland folket
på Stockholms slott. Tretton år senare hade befattningen
blivit så pass krävande, att därtill behövdes två innehavare.
Följande år omtalas flera till Stockholms slott hörande
trädgårdar, till vilkas skötsel inkallades en tysk vid namn Hans
Friese, vilken måste ha varit en mångkunnig man, eftersom
i hans kontrakt finnes stadgat, att han ej blott skulle ha
uppsikt över trädgårdarna utan även under vintern väva
lärft och dräll åt drottningen. Den förnämsta av
köksträdgårdarna synes ha varit »kålgården» på Norrmalm, från
vilken år 1546 lämnades till slottet 10½ tunnor rödlök och
något över 2 tunnor morötter. Under tidernas lopp utvidgades
dessa trädgårdsanläggningar, och vid Stockholms ladugårdar
drevs odlingen av köksväxter i ett för den tiden ganska
stort omfång. Vid gamla och nya ladugården upptages
i räkenskaperna nästan varje år en skörd av 100—150 tunnor
kål, och rovor lämnade flera år en avkastning av 30—100
tunnor.
Att döma av ännu bevarade räkenskaper torde fruktträdgårdar
ha funnits vid de flesta stora kungsgårdarna. Där
odlades äpplen och päron samt mera sällan plommon, krikon
och körsbär. Den förnämsta av kungsgårdarna var även på
detta område utan tvivel Gripsholm.
Hand i hand med Gustavs intresse för åkerbruket gick en
Ivrig verksamhet att förbättra
Boskapsskötseln.
Till hästavelns höjande införskrev Gustav Vasa
»hovmanshästar» [2] från Danmark och »friiser» från Holland,
vilka uppställdes i stuterier eller »stodgångar», som det hette,
[1] En mark ung. = ett skålpund.
[2] Ridhästar för krigsbruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0177.html
