Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsfadern - Landsfaderliga förmaningar till sparsamhet och måttlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Vi förnimme, att stort prål och högfärd ibland den menige
man fast uppkommer med allehanda höge klädebonader,
mycket mera än i förtiden [1] bruk varit haver. Sammalunda
låter allmogen sig bedraga med månge onyttige varor och
kramgods, som här införes i landet och säljes, allmogen
icke till någon nytta eller gagn utan till ett fåfängt och
fördärveligt bram. [2] Alle vilja vara lika, och den ringaste vill
föra så stort bram [3] i all måtto, som den där formera är och
vara skall, och bonden vill numera icke slita annat än
engelskt och leyst [4] kläde.
Detta och annat slikt bram [5] och prål sker först och främst
Gud till stor förtörnelse, allmogen själv till fördärv och
menige riket till skada, så att därigenom fast alle varor
stiga i pris. Därföre synes Oss fast bättre och rådeligare vara,
vilket Vi härmed bjude och befalle, att allmogen med sin
klädebonad och annat sådant brukade måttelighet och bleve
vid den gamle gode dräkt och klädebonad, som fader och
föräldrar före dem gjort hava.
Men där allmogen ju brama [6] ville, då vore det deras
största heder, att de hade sin åker, äng och andra ägor väl
brukade och hävdade, desslikes beflitade sig om att anlägga
och föröka humlegårdar, såsom lagen utvisar, vinnläggandes
sig också att hava sköne mjöl- och maltbingar, godan boskap,
oxar, kor, får och annat slikt, som till bondens bo behöveligt
och nyttigt vore, än att de mycket kosta skulle på månge
dyre kläder och annat slikt, som mera dyrt än nyttigt är.
En stor orsak till dyr tid är ock, att allmogen sig nu ganska
mycket beflitar att hålla store gästabud icke allenast vid
bröllop och barnsöl utan ock dessemellan med kyrkomässegästabud,
helgedagsgästabud och annan latemanshelg, där
de dock intet annat göra än att onytteligen och överflödeligen
förtära, vad de tillförene i lång tid tillsammans dragit
hava. Så att om söndagarne och andre helige dagar icke vilja
räcka till för sådana gästabud och försummelser, då taga
de till hjälp därtill lögerdagen och andre dagar, på vilka
de sitt arbete, åker, äng och fiskeri hellre bruka skulle. Och
när bröllop, barnsöl, kyrkogångsöl och andre sådane
gästabud, som man väl skäligen bruka kunde, hållas skola, bliver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
