- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
248

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamle kung Göstas sista tid - Landsfadern tager avsked av sitt folk - Gustav Vasas sista sjukdom och död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

källorna för vår kännedom om konungens sista tal. Denna
predikan utgavs i början på 1600-talet, och därvid företog
sig utgivaren att förse den med en inledning, vari han
försvarar konung Gustavs verk mot en del kritik och talar om
undersåtarnes otacksamhet mot honom. På tal därom utbrister
han i ett utrop, invävt i några dunkla och krystade
ordvändningar: »Om edre barn kunde några år härefter
uppgräva konung Gustav med näglarna, gjorde de det gärna.»

Senare historieskrivare funno detta vältalighetsalster allt för
fagert för att låta det vissna. Det blev insatt i Gustavs eget
tal och av en historiker från slutet av 1600-talet »förbättrat»
därhän, att de belackare skulle en gång önska att »med
tänderna
, med vilka de gnagt på honom, gräva honom upp ur
jorden». Denna förbättring blev visserligen kortlivad, men
andra och mera lyckade kommo till i det vältaliga referat, som
hopsattes av historieskrivaren Olof Celsius vid mitten av
1700-talet. I sin tids retoriska smak utsmyckade han det med
vackra ord om att »dessa grå håren, detta skrynkota ännet
skola med mig intyga, att riksens och eder välfärd varit det
ömmaste syftemålet för alla mina gärningar» m. m. i den
stilen. Det är denne författare, som Fryxell sedan i huvudsak
följt. Men gamle kung Göstas är all denna vältalighet icke.

Litteratur:

Emil Hildebrand, Gustaf Vasas sista tal till
ständerna. (Historisk tidskrift 1899.)

Emil Hildebrand och Carl Grimberg, Ur källorna
till Sveriges historia: del I.


Gustav Vasas sista sjukdom och död.



Härom har konungens själasörjare, kyrkoherden i
Stockholm mäster Hans efterlämnat en berättelse, ur
vilken följande må anföras: »På året 1558 begynte
Hans kongl. Nåde i befallningar, nästan alla, mycket fela
och förändra sine egne förra befallningar; item begynte ock
fela i minnet mäkta ju mer och mer, det aldrig tillförene
någonsin skedde. Och på nyårstid anno 1558 begynte H.
K. N. allt för mycket bekymra sig om världslige saker,
som var om riksens uppbörd och inkomst, så månge H. N:s
dagelige tjänare kunde intet göra H. K. N:e fyllest.»

Som mäster Hans blev anmodad att söka mildra denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free