- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
277

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik XIV - Liten Karin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


En fläck synes dock låda vid Karins minne. Det är hennes
förhållande till barndomsvännen Maximilian, »en fänrik och
en tapper krigsman», såsom han kallas i en rimkrönika från
1600-talets början om Eriks regering. Här heter det om
ungersvennens öde:

»Konungens frilla, Karin benämnd,
han hade henne av hjärtat kär
den tid hön piga skulle vara.
Han hade henne av hjärtat kär
och lovade henne tro och är’;
han mente, det var utan fara.

Men sedan hon blev kungens frilla,
blev där av en annan villa;
misstankar han till honom hade
och mente, att han hade henne kär
och hade varit henne för när;
ty kungen med henne råd lade.

Det blev allt gjort med falskhet så
emellan kungen och hans frilla då,
att hon skulle buden sända
till Maximilian, som då skulle fara
åt Norge och där en överste vara:
han skulle komma upp till henne.

Hon sände bud i samma sinne.
Om en morgonstund han kom till henne,
där hon i kammaren var inne;
han gick till henne så gladelig
och talade med henne ganska vänlig,
men han fick strax annat förnimma.»


Konungen hade ett lydigt redskap i Karl kammarsven,
som synes ha haft i uppdrag att särskilt bevaka Karin. Han
träder nu in i hennes kammare, överraskar Maximilian där
och låter slå honom i bojor. Den olycklige blir lagd på stegel
och hjul för att tvingas bekänna, att han haft brottsliga
tankar med besöket hos sin ungdoms älskade.

»Han försvarade sig och henne med,
likväl kunde intet hjälpa det;
hören vad orätt honom skedde:
där bands en kavle uti hans mund,
blev bakbunden i samma stund;
åt strömmen de honom ledde.»


Så blev han kastad i Söderström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free