Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sturemorden och Eriks avsättning - Kung Erik och hans onda genius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från deras sida behövde den misstänksamme fursten ej
befara spioneri. En gång dömdes två av konungens
»paulunväktare» till döden, därför att de hade »på ett avsides ställe
lagt trenne käppar i kors och i mitten ställt en kanna, en
kappe och ett halster», varöver konungen blev ganska illa
tillfreds, emedan han ej kunde tänka annat, än att sådant
blivit ditställt till att bruka trolldom med. »De visste ju,
att konungen icke kunde lida, på de vägar han gick, något
granris, halmspån eller annat utan hade sådant vid
livsstraff förbjudit.»
Överallt i landet hade den misstänksamme fursten spioner
ute för att uppsnappa, vad man sade och tänkte om honom;
och ännu finnas kvar åtskilliga av de skriftliga redogörelserna
för vad var och en »hört och förfarit» i sin landsända. En
hemsk belysning över denna sida i Eriks karaktär kastar
även följande dagboksanteckning för år 1566: »Den 22 juni
tillsatte jag spejare i husen i Stockholm.»
I riksarkivet finns en lång lista på »alle de kunskapare,
som både här inrikes och utanlands brukas». Den visar,
hur utvecklat Eriks spionerisystem var. Särskilda spioner
voro anställda hos Eriks bröder; och Per Brahes betydenhet
framgår därav, att även han hedrades med en person i denna
beställning. I Danmark hade Erik kunskapare såväl vid
konungens hov som på hans skeppsflotta och bland hans
krigsfolk samt för övrigt på en mängd olika platser i landet.
Framför allt riktade sig konungens misstänksamhet mot
hans bröder och mot dem som tillhörde rikets mäktigaste
ätter. Från dem befarade han förräderi och allehanda onda
planer. Hans äregirighet och ömtålighet om makten tog sig
sådana uttryck, att ett främmande sändebud yttrade om
honom: »Om han också finge hela världen ända ned till
helvetet, så skulle han förvisso vilja ha det också.»
Eriks misstänksamhet mot stormännen underblåstes av
hans sekreterare och gunstling, den förut nämnde Göran
Persson. Han var son till en präst i Sala, som vid
reformationens genomförande gift sig. Nu fanns det emellertid
långt efter de luterska åsikternas seger mången, som levde i
den gamla åsikten att det var något vanhelgande med
prästers äktenskap. Därför blevo de forna katolska prästernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
