- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
330

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sturemorden och Eriks avsättning - Eriks fångenskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Eriks fångenskap.



»Giv akt! Vem där? Hu, sjön är grön, och stjärnorna de skälva.
Herr Erik, lägg dig ned och sov; ty nu är klockan elva.»
Så talte livdrabanten till kung Erik.

Men Erik gick så många steg, som slag hans hjärta slog;
uppå Gripsholm än ingen blund hans heta öga tog;
tungt är att vara konung utan krona.

..........................

Nu hördes klockan ljuda tolv från höga fängseltornet;
brandvakten tutade så dovt tolv gånger uti hornet,
drabanten gick — och vakten tog en annan.

Men Erik gick så många steg, som slag hans hjärta slog;
och stegen stå i golvet kvar, som kungafoten tog.
Men, Gud ske lov, hans hjärta har fått vila.
                                                                        K. A. Nicander.


Erik inspärrades först i Herr Eskils gemak, där han
allt ifrån sin tronbestigning liksom arbetat på att
bereda utrymme — genom att tömma det på de
skatter, som hans fader med nit och möda samlat ihop.

En dag fick man från fängelserummet höra ett misstänkt
sågande ljud. Man gick då in till fången och lät en pojke
klättra upp på fönstergallret. Då brast det, och det kom i
dagen, att Erik i hemlighet skaffat sig en såg, med vilken
han försökt göra sig fri. Nu lät man mura väl igen fönstren,
så att blott en liten glugg släppte in dagsljuset.

För fångens förplägnad sörjdes denna tid rikligen. Till
middag fick han tolv rätter och till kvällsvard lika mycket,
serverat på silverfat. Men hur skulle det ej kännas för denna
njutningslystna, despotiska natur, som varit, såsom han
själv skriver, »en djärv och mäktig furste», van att se alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free