Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan III - Hertig Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som anhåller om befrielse från utskylder, emedan han i
hertigens »stora svaghet blivit av honom ofta illa slagen
och trakterad och är därav vorden en lemlästad man».
Där finns också en utgiftspost från år 1568 för en fältskär,
vilken förbundit en av hertigens väktare, »som min Nådige
Furste haver slagit», och från samma tid är en utgift för
lagning av »en biblia och en postilla, som Hans furstliga
Nåde haver sönderrivit».
Konung Erik visade emellertid mycken ömhet mot sin
beklagansvärde broder och förtröttades ej att hos hans
väktare inskärpa mildhet. Och i en tid, då olyckor och
själskval hopade sig även över honom, skrev han till Magnus
flere brev, fyllda av omtänksamhet, och uppmanade brodern
att »åkalla Gud, vilken icke är någon konung, herre, furste
eller människa här på jorden utan är i himmelen, en evig,
allsmäktig och nådig Gud ifrån evighet till evighet, så
bliver det väl bättre med Eders Kärlighet, än som här till
dags varit haver». I ett brev till ståthållaren på
Stockholms slott tillskrev han broderns själssjukdom den
omständigheten, »att de fast otillbörligen och okristligen hava
trakterat Hans Kärlighet, icke såsom en furste utan värre
än en fånge, i det de hava slutit honom inne i mörka
vinklar ifrån allt folk och intet givit Hans Kärlighet annat
till spis än gammalt oxekött och spisöl till att dricka».
Några månader senare var Erik själv en olycklig fånge,
berövad sin krona.
När Johan blev konung, övertog han omsorgerna om
Magnus och skrev till hans vårdare att behandla honom
väl. Han hade hört, säger han, att dessa handskades omilt
med honom och förtärde vad som var ämnat åt den
svagsinte. Sådant förbjöd han strängeligen. En tid därefter
utfärdade han befallning till alla biskopar att låta över
hela riket hålla förböner för hertigens tillfrisknande ur sin
själssjukdom.
Men tillståndet tycktes vara hopplöst. I ett brev till
systern, pfalzgrevinnan Anna yttrar Johan på våren 1570,
att hans käre broder »haver mist allt sitt förnuft och minne,
så att Hans Kärlighet av ingen ting vet, ej heller minnes,
vad som H. K:t talat eller gjort haver eller för H. K:t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
