Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigismund och hertig Karl - Uppsala möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett avskyvärt odjur», uppstodo riksråden Gustav Banér och
Hogenskild Bielke och höllo tal till prästerna med förmaningar
att för framtiden taga sig till vara för villfarelser.
Kosteligt var det att höra den gamle sluge herr Hogenskild
orda så vackert härom; och många voro de, som »sade sig
emellan hemligen och i mjugg, att han skulle hava brukat
denna förmaningen för några år sedan och icke så våldsamligen,
som då av honom skedde, påtvingat liturgien kyrkornas
förmän i Östergötland».
Därpå ställde ordföranden den frågan till de närvarande:
»Alldenstund vi nu bortlägga liturgien, skall man ock icke
med detsamma bortlägga allt annat, som, jämte henne,
styrker den påviska läran?» Häri instämde alla; »och
uppräknades, varuti sådant förnämligast bestod, såsom alla
vidskepelige helgedagar, klämtning morgon och afton till Mariæ
lov», prästernas tvagning av händerna vid altaret, förbönerna
för de döda, vilka följaktligen skulle »utur handböckerna
utrivas och uppbrännas». En del förändringar i psalmboken,
vilka Johan låtit vidtaga, återkallades ävenledes. Sålunda
återgick man i en psalm till den ursprungliga lydelsen »Slå
ned påvens och turkens mord!», vilken Johan, »som ingalunda
ville, att påven skulle av de svenske församlingarne
förtörnas», låtit mildra till »Slå ned alla tyranners mord!»
»Desslikes beslöts, att Sankt Eriks och andre heliges skrin,
hos vilka ofta, av en påvisk villfarande mening, ännu
lönligen offrades, måtte fördenskull alle avskaffas, så ock benen
nedergravas».
När Röda boken blivit avskaffad, behövdes en annan
liturgisk handbok, och man återgick nu till den gamla
kyrkohandboken av år 1529. Den var dock i behov av att
överses; och den första punkt, som man stannade inför, var den
om exorcismen eller den onde andens utdrivande ur det
odöpta barnet. Läran om arvsynden hade nämligen förbundits
med den uppfattningen, att det odöpta barnet var
besatt av onda makter. Därför föreskrev dopformuläret, att
prästen före dopet skulle bjuda den onde anden att lämna
barnet. Efter någon diskussion beslöts nu, att själva
exorcismen skulle bibehållas »efter en kristen frihet», men några
ordalag i formuläret mildras. Så skulle maningsorden till
den onde anden »Far här ut» ändras till »Vik här ifrån», »på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
