Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigismund och hertig Karl - Uppsala möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och, om så påfordrades, därför offra både liv och gods.
Under intrycket härav utropade ordföranden: »Nu är Sverige
vordet en man, och alla hava vi en Herre och en Gud.»
Sedan kom turen till »Röda boken». Det stod klart för de
närvarande, att så framt den icke avskaffades, innan
Sigismund kommit till makten, »så vorde med Guds ord här i
fäderneslandet icke annorlunda beskaffat, än som när man
måste bära ett ljus uti ett starkt stormväder», ty Röda boken
var, som det hette, »en port och ingång till all annan påvens
gruvelige villfarelse». Stift för stift trädde nu biskoparne
eller deras ombud fram och bekände, att de »svårligen syndat
emot Gud och förargat hans församling» genom att antaga
denna katolska liturgi. De bådo nu, att det måtte varda dem
förlåtet. Även andra mera ökända anhängare av Röda boken
framkallades och fingo avlägga liknande bekännelser. Flere
Smålandspräster, »som alle hade varit liturgiens synnerlige
förfäktare, bekände sig hava illa handlat och önskade henne
i helvetet», säger en gammal berättelse och fortsätter med
följande kosteliga skildring:
»Med detsamma framkom ock en Norrlandspräst, som
utav dialekten i hans tal synes hava varit ifrån Västerbotten,
den ock var en olärd man men likväl för liturgiens skull
igenom hovgunst kommen till ett förnämligit pastorat.
Honom frågade mäster Nils Botniensis, vad hans mening
vore om liturgia. Han svarade — på sin breda norrländska
munart —: ’Jag giäver.’ Än frågade mäster Nils honom
andra gången: ’Säg, vad du menar om liturgia!’ Han svarade
åter: ’Asch, jag giäver.’ Då sporde Botniensis honom,
sägande: ’Vem giver du henne?’ Han svarade: ’Jag giäver
henne Fanen.’ Då sade mäster Nils: ’Skall du så bortgiva
din matmoder, som i många år dig så rundeligen fött och
uppehållit haver?’ Måste icke desto mindre samma
Norrlandspräst träda ifrån sitt goda gäll till ett ringare; och en
annan, bättre förtjänt prästman, som för liturgiæ motstånd
hade blivit satt på en sida, [1] blev till samma pastorat i hans
ställe befordrad.»
Sedan Johans liturgi sålunda blivit »förbannad och kallad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
