Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigismund och hertig Karl - Mäster Abrahams räfst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om en man, som »levde i oändeliga trätor med sina
grannar», berättar visitationsprotokollet vidare: »Ligger
hemma sjuk och är en ursinnad människa och gör aldrig
annat än bannas, där han ligger, och kan likväl äta sina
fulla måltider.» Honom skulle prästen tillsammans med
några lekmän allvarligen förmana; och hjälpte ej det,
skulle han »föras till sin socknekyrka och mista
rygghuden».
En ilsken kvinnsperson, om vilken stiftets dombok säger,
att hon »haver slagit sin svära och giver sine grannar
öknamn och ställer sig illa i många måtto», fick slita ris, 39
slag, och 6 ämbar vatten.
Lika många slag av riset fick en man, som »plägade
träta på kyrkogården, item [1] svärja och bannas».
Om en man, som slagit sin moder, befanns nu, att han
»låtit det sig mycket ångra och är icke vid sitt fulla vett
och är döv». Han blev »för sin svaghets skull» befriad från
det hårda straff, han förtjänat, och benådad med ris, 25 slag.
Och hans hustru, »som mycket haver varit en orsak till
samma gärning, slet också ris och fick 5 slag. Till en
åminnelse gåvo de till domkyrkan penningar, en daler.»
Ett äkta par, som »slagit och hårdragit sin moder», hade
varit inför rätta och bägge blivit dömda att mista livet.
Domen hade emellertid blivit hänskjuten till överheten för
benådning.
På Ottenby gård på Öland fanns »en edabuker», som
levde i kiv och träta med sin hustru. Han beskrives
sålunda: »Var en gammal utlevad man och gick på två
kryckor. Och hade man gärna skönt hans ålderdom; men
efter det att ingen botfärdighet var för handen, sleto de
ris båda två och fingo vardera 9 slag.»
I en socken fanns det en man, som hade »en motvillig
kvinna». De levde »i stor träta och oenighet», och ej
heller »ville hon fullkomna sitt äktenskap. Denne kvinnan
slet ris, 25 slag, och vigdes strax.» Hon lovade bättring vid
vite att eljes »mista rygghuden».
En annan man, som levde i oenighet med både sin
broder och sin hustru, var därtill »en stor edebuker och haver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
