Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigismund och hertig Karl - Mäster Abrahams räfst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obekvämeligit snack». Han slet ris, 39 slag, och om han
ej slutade upp med sina oarter, skulle han få stå för tre
kyrkdörrar och sedan förvisas ur landet.
Om Per i Docketorp heter det, att han »lever illa med
sin hustru, och de rivas som hundar och katter, och där
går rop och rykte utöver hele socknen om dem». De
lovade bättring, men om de ej hölle sitt löfte, skulle det
kosta dem »5 daler och bägges deras rygghud».
»Löskekvinnor» fanns det litet varstädes, men särskilt
gott var det om dem i Linköpings stad, där 24 stycken
uppräknas. Elva andra fåvitska jungfrur anklagades för
lösaktighet, men blevo frikända, »efter somliga hade viss
tillsäjelse på äktenskapet, somliga ovissare». Men, heter
det, »om de komma igen, skola de mista rygghuden». En
av de tjugufyra presenteras i all enkelhet under namnet
Kringfotan. Om en annan kvinna, som titulerades Tjuva-Karin,
heter det, att hon »gömmer skalkar i sin stuva,
förer okyskt leverne, går icke till kyrka, är mästermannens
deja». Hon fick 25 slag av riset.
Från visitationen i Linköpings »spetal» är antecknat, att
där »kom fram en dansk kvinna, som klagade sig ömkeligen,
att hon hade mycken anfäktning, och henne kommer
mycket underligit före. Är ock bliven med barn, men hon
visste icke huru; blev ock av med barnet och visste icke
huruledes; måste för den skull av ett sådant samvet fly
ut ur sitt fädernesland. Svarades, att sådane anfäktningar
vore ett gott tecken, att hon var Gudi kär, att Satan
henne så anfäktade och hon så stadeligen emot honom
kämpade; drogs in Pauli exemplum: ’Mig är given en påle
i köttet.’ Befalltes, hon skulle komma till skrift, avlösning
och sakramentet. Men hon begärade, att hon måtte slita
ris. Frågades, om hon visste något hemligit med sig. Svar:
’Nej intet annat än som jag sagt haver.’»
På Öland konstaterades i en socken, att en man lägrat
en kvinna, som påstod, att han lovat henne äktenskap,
»men han nekte där till; ej kunde hon det heller bevisa,
utan eljes utav lösaktighet lät honom sin vilja. På ett
åminnelse till sitt fall slet hon ris och fick 20 slag; men
efter man ej tillförne eller sedan någon lösaktighet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>