Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl IX - Gamle kung Göstas arvtagare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
besittningsrätt till den mark han röjde samt sex års
skattefrihet. Detta brev fick en genomgripande betydelse för den
svenska jordens uppodling.
Men kanske ännu kraftigare verkningar hade hans
flitiga uppmaningar att svedja skogsmark till åker. Hans
syfte var att öka avkastningen av spannmål, särskilt i
Bergslagen. I ett brev till allmogen i Värmland 1587
framhöll han, hurusom »liten årsväxt och dyr tid» ofta
förorsakades i detta landskap därav, att inbyggarne icke
brukade några svedjeland. I stället borde de följa hertigens eget
exempel, »eftersom», heter det, »I nogsamt kunnen märka
och förfara av de svedjeland, Vi där nere hos eder have låtit
fälla och bruka, vad Guds gåva och välsignelse därmed är.
Därföre, till eder egen välfärd och bästa, bjude och befalle
Vi eder härmed allvarligen, att var av eder i sin stad årligen
härefter skall fälla och rödja så mycken skogsmark, som han
kan så om hösten en tunna råg uppå. Och det kunnen I
lätteligen vart år åstadkomma, när I velen något trevne och
idkne vara i boet. Men är ock så, att någon av eder härefter
det icke gör utan med tredska försummar sin egen nytta
och bärgning, honom skall vart år läggas bot och straff uppå
likasom för annan ohörsamhet.»
För trädgårdsodling var den barske Karl, egendomligt
nog, också mycket intresserad. Vid alla sina slott hade han
trädgårdar, och från utlandet införskrev han både ädla
fruktträd och trädgårdsmästare. Med ett välbehag, som man icke
skulle väntat hos denna kärva natur, kunde han i brev
utbreda sig över blommors och fruktträds rikedomar. Det
fanns nog även i denna järnhårda natur vekare drag.
Vad boskapsskötseln beträffar, gav Karl åtminstone
goda föredömen åt sina undersåtar genom att från Tyskland
införa bättre avelsdjur än de svenska och genom att vid
slotten hålla stora ladugårdsbesättningar. Där fick man,
förutom boskap, se även påfåglar, spanska ankor och
»kalikoniska höns» spatsera omkring.
Litteratur:
J. Johansson, Noraskogs arkiv I—V.
Erik Fernow, Beskrifning öfver Wärmeland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
