Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Karl IX
- Finnarne i mellersta Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Finnarne i mellersta Sverige.
I SITT arbete för uppodling av de svenska ödemarkerna
fick Karl värdefull hjälp av finnar, som på hans tid i stora
skaror vandrade in i vårt land. Huvudsakliga anledningen
till denna invandring får sökas i de lidanden, som drabbade
Finland först genom ryska kriget och sedan genom Flemings
våldsregemente. Klubbekriget förde med sig hungersnöd
och elände. Efter Karls erövring av landet kommo
visserligen lyckligare tider, och än i dag vittnar benämningen »hyvä
kuningas», den gode konungen, om finnarnes tacksamhet
mot Karl IX; men missförhållandena voro för djupt rotade
för att med ens kunna avhjälpas. Mycket förtryck bedrevs
alltjämt av både adelsmän och krigsfolk i det avlägsna
landet, där lagens arm hade svårt för att nå dem. Nöden drev
då en mängd finnar att i främmande land söka sin utkomst.
En och annan fanns nog också, som, för att tala med en
svensk landshövding på 1600-talet, »för deras bedrevne
bovastycken» rymt hemifrån. Utvandringen hade börjat under
senare hälften av 1500-talet och tagit särskilt stark fart
under klubbekriget.
Nu möttes finnarna i Sverige av de förmåner, som hertig
Karls bekanta brev angående nybyggen och svedjehuggning
beredde åt strävsamt folk med kraftiga armar.
Snart var kolonisationsarbetet i hans hertigdöme i full
gång, och en stor del av nybyggarne utgjordes av finnar,
bärare av namn, som klinga så underligt i våra öron:
Ampiainen, Eskoi, Haikolainen, Honkainen, Hähmä, Ilmoinen,
Juuselainen, Laulainen, Mulikka, Porkka, Puttoinen,
Urpianen och allt vad de månde heta. Ungefär samtidigt
uppträda de i Södermanland, Närke och Värmland. Mot
1500-talets slut finner man dem även i Gästriklands, Hälsinglands,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0487.html
