Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl IX - Kalmarkriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lands styrka. Under en långvarig fredstid hade folket hämtat
kraft och mod, och den danska flottan hade väl aldrig varit
så stark som nu.
Kristian retade Karl genom att förnya tvisten om
riksvapnet Tre kronor. En annan krigsorsak var det av Karl
IX anlagda Göteborg, Sveriges enda stad vid Västerhavet,
vilken var »en nagel i jutens öga». Ty Kristian fruktade i
den en farlig medtävlare till Köpenhamn. Ju mer svenskarne
vande sig att skeppa ut sina produkter och införa sina
förnödenheter över handelsstaden vid Göta älv, dess mindre
blev också danskarnes inkomst av den tull, som de upptogo
av alla handelsfartyg, vilka passerade Öresund.
Det viktigaste tvisteämnet mellan de bägge grannländerna
var dock Lappmarksfrågan. Från urminnes tider förde
lapparne ett kringvandrande levnadssätt. Allt efter
årstidernas växlingar flyttade de mellan fjällen och kustlandet. Högst
uppe i Norden fanns ingen bestämd gräns utstakad mellan
Sverige och Norge. Kusten av Atlanten och Norra Ishavet,
Finnmarken som den kallades, hade visserligen av ålder
varit norskt skattland, men från svensk sida hade
birkarlarne också uppburit skatt, och denna deras uppgift övertogs
sedan av de lappfogdar, som Gustav Vasa tillsatte.
Ända från Ofoten till Varangerfjord måste sålunda de
stackars lapparne betala skatt till två makter. År 1598
utfärdade emellertid Kristian IV ett förbud för dem att
erlägga skatt till svenska kronan. Men den som ej godkände
förbudet var Karl IX, som besvarade det bland annat med
att antaga titeln »lappars i Norlanden och de kajaners konung».
Dessa avlägsna nejder hade för övrigt fått ny betydelse,
sedan sjövägen till Ryssland norr om Skandinavien blivit
upptäckt. Följden därav hade nämligen blivit en livlig
handelsförbindelse mellan norra Ryssland och Västmakterna,
isynnerhet England.[1] Därmed fick också det mellanliggande
nordskandinaviska kustlandet större värde med hänsyn
både till sina alster, som uppköptes av passerande fartyg,
och sina hamnar, där dessa fingo erlägga avgifter, när de
löpte in för att söka hamn eller driva handel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
