Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 / 39 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav II Adolfs ärvda krig - Danska kriget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

När Kristians angrepp till lands blivit tillbakaslagna,
beslöt han göra en sista kraftansträngning med flottan. Sjön var
hans rätta element. Som yngling hade han på Skanderborg
sjö i Jylland lärt sig att styra sitt fartyg, och ända upp till
halvön Kola vid Ishavet hade han besökt sina rikens kuster.
Nu styrde han i augusti 1612 utåt Östersjön med sin flotta,
vars skepp av en fransk historieskrivare skildras som
»havets underverk, vilka mera liknade simmande, väldiga slott
än farkoster, och vid vilkas anblick Oceanen, om den haft
ögon, skulle fallit i häpnad». Det fruktansvärda besöket
gällde Sveriges huvudstad.

Vaxholm. Kopparstick från 1600-talet.

Ända till Vaxholm kom danska flottan utan att möta
något motstånd. Och nu började krigsskeppen beskjuta
det lilla fästet. Men här fick Kristian återigen att göra med
Mårten Krakow, som förflyttats hit från Gullberg före dess
dagtingan. Han höll sig lika tappert här. Dag efter dag
gick, utan att danskarne vunno något med sin skottlossning.
Det började lida fram på hösten, och Kristian fruktade att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>