Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 / 95 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt land blir en stormakt - Svenskarne gripa in i kriget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I Siebenbürgen, protestantismens mest framskjutna förpost
åt söder, regerade Bethlen Gabor, en klok och ärelysten
furste men ett oroligt huvud. Han lyckades till en tid
frånrycka kejsaren Ungern och hjälpte Böhmens protestanter
i deras frihetskamp. Så snart något tillfälle över huvud taget
erbjöd sig, var han färdig att rycka i fält mot kejsaren. Han
såg Siebenbürgens politiska uppgift däri, att det borde bli
den kärna, kring vilken Ungerns folk kunde samla sig vid sin
frihetskamp mot det österrikiska överväldet.

Gustav II Adolfs namnteckning.

Bethlen Gabor blev genom giftermål med en syster till
Gustav Adolfs drottning befryndad med svenske konungen.
Angelägen som han var om förbund med sin svåger, inledde
han underhandlingar med denne och mottog flera sändebud
från honom. Men det visade sig, att den nordiske konungen
och fursten över det avlägsna, halvbarbariska landet i grund
och botten hade så olika syften med sitt uppträdande, att de
svårligen kunde förenas till ett förbund. Och när utsikterna
en gång väl ljusnade, kom döden och avklippte Bethlen Gabors
livstråd, år 1629.

Hans efterträdare, Rakoczy I, fortsatte emellertid Bethlen
Gabors politik emot kejsaren och drev underhandlingar med
Gustav Adolf. Men till något resultat ledde ej heller dessa.
Förbundet med Siebenbürgen hade nämligen för Gustav
Adolf småningom förlorat en stor del av sin forna betydelse
och motsvarade ej värdet av de förmåner, som Rakoczy
fordrade i form av understödspengar.

Vad Gustav Adolfs förhållande till Venedig beträffar, hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>