Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring den slagne hjälten - En otröstlig änka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För flyktens utförande behövdes emellertid först roddbåtar
och hästar. De anskaffades av ett par personer, som varit
i danske ministerns tjänst, »lättfärdiga fåglar» bägge två,
enligt vad den hovfröken berättar, som följde med. Som
medhjälpare hade de ett par tyskar. När allt var ordnat,
skickade drottningen bort sin hovmarskalk i ett längre
ärende, tillsade hovpredikanten, att hon ämnade hålla sin
sedvanliga fasta, som nu skulle förlängas med tre dagar,
och lät som vanligt sätta in mat och dryck för fastetiden
på sina rum. Och så en julinatt klockan ett smög sig Sveriges
änkedrottning i en hovfrökens sällskap ut ur Gripsholms slott,
hastade genom den täckta gången ned till sjön och roddes
över viken, på vars andra strand en av hennes medhjälpare
väntade med hästar. Efter fem mils ritt var sällskapet
framme vid Trosa. Där observerades de av fjärdingsmannen.
Men en av karlarne i sällskapet förklarade, att Maria Eleonora
var hans fästmö, som han övertalat att följa med honom,
emedan hennes fader, borgmästaren i Nyköping, vägrat
samtycka till deras giftermål. Maria Eleonora spelade sin
roll som enleverad borgmästardotter inte alls illa, ty hon
»låddes som hon skulle gråta» — något som hon ju inte hade
svårt för. Men »fästmannen försökte trösta henne och sade:
»Gråt inte, käraste min fästemö! Allt blir nog bra. Lugna
dig bara!» Och det sade han med så vekt och vackert
tonfall, att den hederlige fjärdingsmannen blev helt rörd och
bjöd på öl och skorpor.
Efter en stund steg sällskapet i en julle och roddes ut till
en dansk bojort, som legat där och väntat. Det yttrades
senare i rådet om den saken, att »när Hennes Maj:t fick
rök och väder av förbemälde bojort, kunde ingen hålla
Hennes Maj:t, varken Hennes Maj:ts älskeliga kära dotters
bön eller någon annan».
Så snart drottningen kommit ombord på skutan, lättade
den ankar och satte kurs på Visby. Dit framkom Maria
Eleonora följande dag.
Men på Gripsholms slott stod hennes hovpredikant
utanför en tillyckt dörr och läste böner och sjöng psalmer.
En vecka senare befann sig Maria Eleonora ombord på
ett danskt örlogsfartyg, som Kristian sänt till Gottland för
att hämta henne och föra henne till Brandenburg — trodde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
