Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur vårt folk fick krafter att bära de tunga krigsbördorna - Gustav Adolfs framtidsplaner för handel och sjöfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ett svenskt fartyg blev utanför Guineakusten
överfallet av fyra holländska skepp, som bemäktigade sig fartyg
och last samt gjorde befälhavaren till fånge. Därpå
började holländarne blockera och beskjuta huvudfästet på Cabo
Corso. »Men genom de svartes assistens och redelighet»,
såsom det heter i en samtida berättelse, och
kommendantens beundransvärda ihärdighet lyckades fästet hålla sig
över ett år. När holländarne slutligen intogo det,
behandlade de kommendanten på ett skamlöst sätt: han blev »förd
under galgen med ett rep om halsen» och landsförvist till
Arcanien, »där han för de vilde naken skall sjunga och
dansa, Kungl. Maj:t och Svenska afrikanska kompaniet till
spott och spe». Detta skedde år 1664. Det svenska
afrikanska kompaniets saga var slut.
Nu tog svenska regeringen saken om hand och drev
slutligen efter långvariga underhandlingar holländarne att
erlägga en skadeersättning, mot att svenskarne avstodo från
kolonien, ja t. o. m. från rätten att handla på Guineakusten.
Av den utbetalta ersättningen fick afrikanska kompaniet
hälften. Resten »lånade» svenska regeringen — det var Karl
XI:s för sin ständiga penningbrist sorgligt ryktbara
förmyndarregering — mot »god försäkring», som det hette.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
