Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hur vårt folk fick krafter att bära de tunga krigsbördorna
- Samfärdseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
penning på ett samhällsgagnande värv, ja fått både svälta
och genomgå andra prövningar, som ej mången skulle stå ut
med i vår tid.
*
År 1643 fick postmästaren i Stockholm även sig ålagt
att utge tidningar. Till den ändan skulle han dels i
utlandets förnämsta städer ha »sina visse korrespondenter»,
som meddelade honom utrikes nyheter, dels förskaffa sig
inrikes nyheter från postförvaltarne inom landet. Av allt
detta nyhetsmaterial skulle han göra korta tryckta utdrag
för var vecka, vilka skulle spridas genom postförvaltarnes
försorg.
Från och med år 1645 kallades dessa veckorapporter för
»Ordinari Post Tijdender», vilka i sin tur givit upphov åt
»Post- och inrikes tidningar».
Att man redan tidigt skattade åt allmänhetens smak för
feta tidningsankor framgår av exempelvis följande notis i
ett nummer för den 21 maj 1657:
»En förskräckelig händelse, som sig med en kvinna vid
namn Ida Glansen den 3 maj 1657 skall hava tilldragit.
Det haver sig för några veckor uti en by, Wissby benämnd,
strax vid Flensburg tilldragit, att en kvinna, benämd Ida
Glansen, som åt en hustru i Flensburg garn spunnit hade
och efter dess fullbordande det i huset hemburit, penningar
därföre riktigt bekommit och därtill, av barmhärtighet,
utöver den förtjänte spinnelön, tvenne hembakade bröd till
skänks bekommit. Enär hon nu i återresan till en liten bäck
kom, den hon intet överspringa kunde och intet steg varit
tillstädes, haver hon ett av de tvenne bröd kastat i vattnet
och med en fot sprungit där uppå och det i stället för ett
steg brukat, emedan hon sina fötter intet väta ville. Sedan
därefter har hon det andra brödet sammaledes i vattnet
kastat; men då hon ock ville därpå stiga, är hon igenom
Guds rättvisa dom in till midjan nedersunken och framgent
obeveklig[1] ståndande bliven, varest hon ännu till denna dag,
dock död men ovissnad, står och är av många tusende
[1] Orörlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/3/0283.html
