Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvenne livsöden från vår äldre stormaktstid - En lyckoriddare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grad på sin nya bekantskap, att dra grötmyndige godsägaren
började fundera på, om icke den ståtlige friherren kunde
vara ett lämpligt parti för hans enda dotter, Gertrud.
Med sitt fina väderkorn uppfattade Wivallius genast,
vartåt det pekade. Det var något för honom det: att först slå
en rival ur brädet — Gertrud var nämligen halvt förlovad
med en dansk adelsman — och så vinna en vacker flicka med
ett ståtligt herresäte. Vagabonden gav sin fantasi lösa tyglar,
och snart var ingenting omöjligt för honom. När han väl
blivit gift med Gertrud, skulle han vända sig till Gustav
Adolf, som ju ingenting kunde ha emot att den landsflyktige
Wulff Grijp blivit dragen vid näsan utan av ren förtjusning
borde benåda Wivallius med adelskap. Och med det på
fickan skulle det icke bli svårt för honom att försona den
fåfänge Wulff Grijp med det något egendomliga
svärfaderskapet. Sedan stod hela världen öppen för en man med
Wivallius’ talanger. Ja lyckoriddaren såg sig redan i andanom
såsom Axel Oxenstiernas efterträdare och Svea rikes kansler.
Att vinna skön Gertrud gick som en dans för en så tränad
kvinnotjusare som Wivallius. Hans makt över kvinnorna
var så otrolig, att den vidskeplige Wulff Grijp sedermera
tillskrev den trolldom. Men hur dum den blivande
svärfadern än var, så visade han försiktighet nog att fordra klara
papper av den, som skulle äkta hans dotter. Då fanns blott
en utväg att rädda situationen, och det var ett giftermål
utan svärfaderns vetskap. Wivallius lyckades övertala
Gertrud att följa honom över gränsen och låta viga sig vid
honom i en småländsk kyrka. Wulff Grijp knorrade väl till
en början, när resultatet förelades honom, men enligt
svärsonens beräkning fann han sig snart i det oundvikliga.
Skådespelets första akt hade gått efter önskan.
Nu for Wivallius till Stockholm och skaffade sig företräde
hos Gustav Adolf. Vi följa Schücks mästerliga teckning av
audiensen. »Med en oförsynthet utan like drog han inför
konungen upp ett porträtt av sig själv — den djärve
äventyraren, vilken kan tåla hunger och törst, köld och värme,
som aldrig förlorar sin själsnärvaro, och som kallblodigt
förstår att draga sig ur varje fara. Såsom exempel anför
han sin lyckade giftermålsbragd, skryter av att han vid ett
tillfälle fått kämpa med tjugo danskar om sin brud, gycklar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
