Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kristina, Sveriges regerande drottning
- Kristinas gunstlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans gemål nedkom med en son, som fick namnet Magnus
Gabriel. Barnet kom nämligen — berättar fadern i ett
förtroligt brev — till världen icke med huvudet först, såsom
vanligen ske plägar, utan med den kroppsdel, som endast
av den verklige kavalleristen räknas till människans ädlare
delar. Det hade skett, skriver han, »till affront[1] mot mina
fiender, vilka han därmed visade posteriora anlytica»!
På alla sätt lyckades Magnus Gabriel De la Gardie visa,
att han, såsom den gamle Axel Oxenstierna sade, var
»incapabel[2] att bära både lycka och olycka». Den skiftesrika
bana, som ännu återstod honom, skulle ytterligare bestyrka
detta — till men för både honom och Sveriges land.[3]
* *
*
Den som intog De la Gardies plats i Kristinas ynnest var
en annan vacker och ridderlig ung ädling vid namn Klas
Tott. Han uppträder vid hovet första gången år 1651, då
den 21-årige ynglingen, nyss hemkommen från Frankrike, i
det stora tornerspelet på Kristina-dagen vinner drottningens
stora pris, en ring om 1,000 dukaters värde. På drottningens
födelsedagsfest året därpå hembär han vid ringränningen som
segertecken ett nytt pris, nämligen drottningens namnchiffer
i diamanter — ja han hade så när tagit alla tre prisen.
Liksom en gång Magnus Gabriel De la Gardie uppsteg han i
snabb följd från den ena härligheten till den andra, och blev
inom kort överste kammarherre och riksråd, innan han
hunnit ens 24 års ålder. Men i olikhet med De la Gardie gjorde
sig Tott känd som en fruktad slagskämpe, och många voro
de dueller, i vilka han utgjorde den ene huvudpersonen.
Fram mot slutet av Kristinas regering skola vi se ännu en
stjärna stiga upp på hovgunstens himmel.
Litteratur:
August Heimer, Grefve Magnus Gabriel De la
Gardies ambassad till Frankrike 1646.
Martin Weibull, Drottning Kristina och Klas Tott
(Lunds universitets årsskrift för år 1892.
Per Sondén, Magnus Gabriel De la Gardie vid
tronskiftet 1654 (Historisk tidskrift för år 1908).
[1] Hån.
[2] Ur stånd.
[3] Se bd IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/3/0478.html
