- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid /
13

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt folkkynne under stormaktstidens dagar - »Överflöd och yppighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle de själva, under hotelse att annars bliva avsatta, »bruka
anständig klädebonad och fly den lättfärdighet, som fanns
hos en part med pjukmössor, höga hovmanshattar, stora
förargeliga skjortekragar och annat sådant» samt även söka
dämpa sina hustrurs »olideliga högfärd».

Professorer och skolbetjänte skulle likaledes tillhålla
ungdomen att bruka hövlig klädebonad och själva föregå med
gott exempel.

Verkningarna härav måtte icke ha blivit synnerligen
märkbara, eftersom prästerna på riksdagen i Örebro fem år senare
ansågo sig åter behöva fatta beslut i frågan. Det var av
följande innehåll: »På det att prästerna med deras flitige
förmaningar måge något hos åhörarna avskaffa den förargeliga
klädedräkt, som nu tager överhand och Gud hos Esajam
högeligen straffar, okyskhet och högfärd uppväcker, skola
prästerna, deras hustrur och barn, såsom ock skolemästare och
djäknar i skolestuva fly lättfärdighet i klädnad och sidentyg,
med store och höge uppvekne mårdskinnsmössor,
sammetsärmar, jackor och tröjor med månge snören och silvknappar
beprydda, vida och fransosiske brackor,[1] store och utpussade
skjortekragar, hovmanshattar och hålskor. Item att de icke
bära sammetsgatubodar på ryggen, store vide och utslagna
kappekragar, såsom ej heller bruka benat och för långt hår
och andre högfärdige, vanskaplige och vederstyggelige
klädedräkter. När rectores scolarum[2] och deras discipuli[3] efter
föregångne förmaningar icke vilja rätta sig i saken, måste
rektor avstå från sitt ämbete och djäknen förvisas
skolestuvan.»

Bland ungdomen, representerad av djäknar och studenter,
var det nog särskilt svårt att stävja flärden och
fåfängligheten; och det berättas om en lärd professor vid Åbo
universitet, att när han år 1661 anmodade studenterna att tacka Gud
för den då erhållna freden med Ryssland, förmanade han
dem tillika »att för Guds skull icke genom sina alltför
omåttliga och vida byxor uppreta vår frälsare Jesum Kristum till
att straffa landet med nya och än grymmare krig».

Hur svår benägenheten för elegans på sina håll var att
utrota framgår därav, att talet om prästernas långa hår,


[1] Byxor.
[2] Skolrektorerna.
[3] Lärjungar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free