Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Svenskt folkkynne under stormaktstidens dagar
- Sjukdomar och läkemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möta en, om ock liten, ansats i denna riktning. Därhän syftar
den befallning, som utgick till Stockholms överståthållare
den 16 september 1699, att alla kalkrappade hus i staden och
på malmarna skulle »anstrykas med en sådan gul färg, som
nu är brukelig, eftersom densamme icke allenast giver staden
ett vackert anseende utan haver jämväl den commoditeten[1]
med sig, att gatorne dess medelst bliva ljusare, än när husen
med mörka färger anstrykas». Till den ändan skulle
överståthållaren »låta murmästareämbetet här i staden veta, att
ingen av dem något hus hädanefter med annan färg skall
anstryka».
Huskurer och signerier.
Vid sidan av den verkliga läkarvården frodades nu som
i alla tider ej blott kvacksalveri utan även allehanda
huskurer. En av de mera konstiga kan förtjäna anföras ur
ett brev, som Ebba Brahe skrev till sin dotter i juni 1646 med
anledning av dotterns svaghet och värk i huvudet, åtföljd
av svindel. Hon rekommenderar henne att »flitigt bruka
torr mejram och draga litet därav upp i näsan en gång eller
två om dagen; det hjälper visst för svindel. Sedan bär de
knutna mössorna man gör för huvudet i vila, och tag en svart
höna och riv henne med fjädern helt i tu och bind varm om
huvudet, så blodig hon är; det gör några gånger!»
Brevskriverskan bekräftar kurens värde genom hänvisning till en
bardskärare, som »har varit så, att han icke har kunnat vara
bland folk, men blivit hjälpt genom denna kur».
Där inget annat hjälpte, tog man gärna sin tillflykt till
läsningar och signerier efter gammalt beprövat katolskt
maner.
Om en upplyst regerings fruktlösa kamp mot denna
plägsed vittnar följande skrivelse från Gustav Adolf: »Uti
Järnbergslagen skall vara en hop kvinnor, som giva sig ut för
signerskor, vilka bruka allehanda läsningar icke allenast
hos dem som have gamle skador och fel utan ock hos dem,
som varda i gruvorne och eljest sårade och sargde; vilke dem
lova hjälp och bot och bruka därmed deras trollkonst och
[1] Det gagn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0069.html
