- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid /
114

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XI:s förmyndare - Den nya förmyndarregeringen och dess styrelsesätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

protokoll. Men dessa stånd tilltalar han vänligt och nådigt, innan
han framlämnar den obligatoriska skrivelsen. Bönderna
fann han icke samlade, vadan hans brev till dem blev
överlämnat först dagen därpå, genom hans sekreterare.

Alla breven hade samma lydelse, och innehållet, som
»var tämligen hårt ställt», det var, att pfalzgreven, i enlighet
med konungens testamente, fordrade att erhålla
riksmarskämbetet. Men genom rådets kraftiga ingripande blevo
samtliga stånden snart ense om att avvisa hans anspråk.
Rådsherrarne skyndade sig att till riksmarsk välja Karl Gustav
Wrangel
, som dittills varit riksamiral, och valet blev genast
godkänt av ständerna.

Men från de ofrälse ståndens sida gjordes sedan ett försök
att det oaktat skaffa pfalzgreven del i regeringen, och bland
bönderna blev stämningen så orolig, att det artade sig till
upplopp. Adolf Johan förstörde dock själv sina utsikter.
I ögonblickets uppbrusning tillställde han Wrangel ett
formligt utmaningsbrev, och i samma veva anhöll han hos adeln
att introduceras på riddarhuset, i syfte att dymedels bliva
erkänd som svensk riddersman.

Hans beteende väckte stort uppseende, och regeringen
ansåg sig böra vidtaga säkerhetsåtgärder. Genom några
rådsherrar anhöll man hos pfalzgreven, att »han behagade
självmant stanna på slottet», medan man fattade beslut i frågan.
Det behagade han emellertid icke utan gick ned för trapporna
för att sätta sig i sin vagn. Men då meddelade översten för
gardet honom konungens bestämda befallning att stanna.
Pfalzgreven brusade upp och försökte draga värjan, men
översten fattade i fästet och följde fursten till hans rum,
utanför vilket ställdes vakt.

Under vistelsen där mjuknade Adolf Johan, och när råd
och ständer hade färdiga en försäkran, som förelades honom
till underskrift, satte han sitt namn därunder och avstod
»frivilligt» från alla anspråk på såväl förmynderskapet som
riksmarskämbetet. Han återkallade sina brev samt lovade, vid
äventyr att bliva straffad som fredsbrytare, att för
framtiden ej företaga något, som störde rikets lugn. Med denna
förbindelse nöjde sig nu ständerna, men på riddarhuset
hade det varit tal om att landsförvisa pfalzgreven, ja t. o. m.
att inspärra honom på Åbo slott.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free