- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid /
126

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XI:s förmyndare - Den nya förmyndarregeringen och dess styrelsesätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

säga. För England hade dock Sveriges väpnade
uppträdande i Hollands närhet haft den betydelsen, att det utövat
ett ganska verksamt hot mot denna makt. Sverige hade
alltså uppfyllt sina förpliktelser mot bundsförvanten, men
icke hade episoden höjt dess anseende som krigarstat.

Icke förty jublade rikskanslern över att man »med
reputation och heder» kommit ur den bremiska affären, och
regeringen beslöt, att i anledning därav en tacksägelsedag skulle
hållas över hela riket. På sätt och vis kunde man ju också
ha skäl att vara belåten, däröver nämligen, att man ej
genom det lättsinnigt igångsatta företaget råkat in i mycket
farligare äventyr. Annars voro de ekonomiska följderna av
vad svenskarne redan varit med om tillräckligt bedrövliga
för att snarare motivera botgöring än tacksägelse. Kriget
förstörde nämligen alldeles Bondes lovande finansplan,
vid samma tid som dess upphovsman av sjukdom
hindrades från att vidare leda finansärendena. På våren 1667
avled han på väg till en tysk brunnsort. Övervunnen och
bitter till sinnes gick han bort. Men andra skulle upptaga
den kamp han fört mot De la Gardies politiska och
ekonomiska lättsinne.

*     *
*



Efter år 1666 blev tillståndet i landet allt sorgligare.
Nu var det ej längre någon tanke på att göra
avbetalningar på statsskulden. Tvärtom måste man taga
lån på kommande års inkomster. Ämbets- och tjänstemän
fingo ej längre ut sina löner utan måste nästan tigga sin föda,
eller också blevo de oredliga och togo mutor. Många
exempel på en rörande plikttrohet finnas dock. Så ankom, för
att anföra ett exempel, från postmästaren i Filipstad
år 1662 ett brev till rikskanslern, vari han åberopade sina
»långlige trogne gjorde tjänster», för vilka han »nu på 11
års tid ingen lön njutit», vadan han anhöll att utfå sin
resterande avlöning.

I flera garnisonsorter fingo soldaterna gå »nakote och
utan värja» och fingo knappt annat än torrt bröd och
vatten att leva av. Dock visade dessa »arma och eländiga
varelser» ett beundransvärt tålamod. Men till slut rymde
de hopvis för att icke behöva svälta ihjäl. Och då man utfäste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free