Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En konung som samhällsomstörtare - Bistra tider för storfolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
taga mig! Det är nu, dag för dag räknat, 40 år, sedan jag
begynte att tjäna min överhet. Med vad nit och trohet det
skett är, må min själ inför Guds domstol försvara. Om
kapacitet kan jag ej skryta; dock: jag har gjort, vad jag förmått.
Och tackar jag Gud, att jag alla de förnämsta tjänster, så
civil- som militär-, i hela riket med äran beklätt.
Jag är så beskaffad, att det mig den endaste tröst giver
att snart förbyta detta mödosamma livet i evig ro, det Gud
av sin barmhärtighet mig snart förläna ville. Ty jag är trött
av suckande; hela dagen går jag sorgse.»
Två år därefter tystnade för alltid klagolåten från
reduktionens mest lysande offer. Det var den siste av de höga
riksämbetsmännen, som då gick ur tiden — året förut hade
riksamiralen stilla och undergivet skilts hädan. De la Gardies
dyrbara lösöre gick under klubban, sedan konungen först
undantagit juvelerna att användas som presenter ävensom
de bästa tapeterna och för övrigt beordrat sin
husgerådsmästare att »först bese de övriga sakerna, om något däribland
kan finnas, som vore tjänligt i Vår klädkammare».
Men det var ej blott landets förnämste män, som utarmades
genom förmyndarräfsten och reduktionen; efter 1682 och
1686 års riksdagsbeslut kunde ingen vara säker om sin
egendom. Även mången, som hade blott en liten gård att leva
av, fick oväntat besök av kronofogden eller länsmannen med
underrättelse, att hans egendom en gång varit kronogods
och därför skulle indragas. Ägaren hade kanske aldrig haft
en aning därom. Han eller hans förfäder hade köpt gården.
»Bevisa då, att den aldrig varit kronogods!» hette det från
reduktionsmännen. — Så fick ägaren gå från gård och grund
och bäst han gitte söka ersättning hos säljaren. Men denne
var kanske själv utfattig, eller också hade godset gått igenom
flere händer. Hur finna den förste säljarens arvingar?
Konungen drev själv outtröttligt på arbetet med godsens
indragning. Runt hela landet hördes veklagan över den hårda
reduktionen. »Herre Gud, stå oss bi och avvänd all olycka!»
skriver i december 1680 Jakob De la Gardies dotter Maria
Sofia, änka efter en brorson till Axel Oxenstierna. Hon
utgjuter sig i klagan över det orättvisa och obarmhärtiga i att,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
