Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Envåldskonungen i arbete - En tid av nytt uppsving för vårt näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Numera skedde detta »både bättre, snarare, starkare och för
lindrigare pris under vattuhamrar». Det var assessor Klas
Depken, som »gav till ett sådant nobelt manufakturverk först
anledning»; och Kungl. Maj:t försåg honom »av ett särdeles
behag till det verket» med fördelaktiga privilegier. Själv blev
han adlad under namnet Anckarström.
Av Kristofer Geijer, en österrikare, som av Gustav Adolf
inkallats för bergsbrukets upphjälpande och vars sonsons
sonsons son blev vår störste historieskrivare, inrättades »ett
nytt, curieust järnmanufaktur av åtskillige husgeråds- och
bohagssaker», vilka fingo god avsättning.
Kanongjuterierna växte i både antal och produktionskraft,
och även andra gjuterier anlades, ett t. ex. »för allehanda
statyer och bröstbeläten», ett annat för »allehanda curieuse
sorter av gjutningar». Vid Garphyttan tillverkades takplåt,
och förbud utfärdades för andra att »med varjehanda
eftersmide i takbleck sig befatta och de inventioner eftergöra, som
vid Garphyttan bliva tillverkade». Eskilstuna
manufakturverk, som råkat i förfall, blev upphjälpt av Karl XI, »emedan
det verket legat hans fader särdeles om hjärtat». Rademachers
arvingar hade gått ifrån företaget, men konungen fick ett
nytt bolag att övertaga arbetet. Ståltillverkningen, som
dittills varit i sin linda, fick nu sin första blomstringstid med ett
tiotal stålugnar i verksamhet.
Över huvud taget förtjänar bergskollegium allt erkännande,
för sitt nit att såväl genom korrespondens med »Kongl. Maj:ts
ministrar hos de främmande höge herrskaperne» som genom
att utsända stipendiater förskaffa sig en så mycket som
möjligt »accurat kunskap om de främmande bergverkens tillstånd
och huru de till deras tillverkningar och drivande tid efter
annan sig förändra».
För Norrlands bergsbruk är 1673 ett märkesår. Då
utfärdades nämligen betydelsefulla privilegier »för dem, som uti
Lappmarken upptaga åtskilliga slags metallbruk». Aktstycket
börjar med ett lovprisande av att »Gud allsmäktig utav sin
gudomeliga nåd och godhet månge härliga metaller och
mineralier uti detta kongariket, Vårt kära fädernesland,
uppenbarat haver, därföre Vi stor orsak have Hans gudomeliga
godhet innerligt att ära och betacka».
Regeringen fann det nu vara sin plikt att till »det allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
